Musicstage.se

En Svensk Tiger

En Svensk Tiger släppte 2009 sitt debutalbum Versace Style och har blivit hyllade som ett av Sveriges bästa punkband. De är några man definitivt ska hålla ett öga på i framtiden.

Här kommer vi att få följa såväl deras studioarbete med den kommande skivan samt följa med på spelningar och i vardagen. 

En Svensk Tiger bloggfoto

Halmstad mot rasism och ny bandmedlem

Nu jävlar. Imorgon, fredagen den 11:e juli, gör vi comeback på scenen igen. Festivalen "Halmstad mot rasism" på Kajskjulet i Halmstad är där det sker och vi gör det med ny bandmedlem.

Wide har valt att gå vidare med andra bestyr och han ersätts av vår barndomspolare Robert Lindahl. Rob är en skolad och skitsnabb rockabillytrummis och lirar även i rockabillybandet Teenrockers.

Vi sliter på med skivan i studion i Stockholm men det dröjer ett tag till innan plattan blir klar. I väntan på den unnar vi oss att ta ett gig och träffa gamla punkkamrater i Halmstad. Våra polare i Headons lirar före oss och när vi ses brukar det skålas en del.

Vi har hängt i repan en vecka nu, trettiograders värme, svett på väggarna och ett gäng nya låtar har plågat oss. Imorgon på Kajskjulet blir det nog det samma men roligt.

Klockan 24:00 går vi på. Sist ut på festivalen.
Till er som ska komma imorgon säger vi - grymt, gööött och ses i baren imorgon! 
Till er andra säger vi bara - ha det gött i värmen vänner!

/Päkka, Rob och Tagan

EST repan 450x472

Vi kom, vi såg, vi spelade inte

God kväll!

Skriver från tåget till Stockholm. Ska jobba med producent i studio de två kommande dagarna. Nästa vecka ska Tagan och jag tillbaka igen för en längre sejour i studion. Det känns bra att vi äntligen jobbar med slutproduktionen. Vi har hittills bara hört nåt utkast från låtarna producenten jobbat med men det låter onekligen lovande.

Vi kommer följa upp studioprocessen här de kommande veckorna och samtidigt passa på att berätta några gamla anekdoter från gig och andra offentliga sammanhang som inte slutat som de var tänkta. Vi kallar serien "Vi kom, vi såg...".

Först ut är "Vi kom, vi såg, vi spelade inte" och den tar sin plats i Vimmerby i februari 2010.

En snöig fredagskväll drog vi till Hultsfred för att möta upp våra dåvarande skivbolagskollegor - Monark X. Dom hade fixat ett gig på Harrys i grannkommunen Vimmerby. Väl framme i Hultsfred firade vi giget med folkbertil hemma hos basisten i Monark X. Allt såg lovande ut. Dittills. Sen började det. Tåget till Vimmerby var inställt. Vi trängde in två band samt backline i Tagans mossas Golf-kombi. Backade in i en lyktstolpe och körde till Vimmerby.

Inne på Harrys möttes vi av beskedet från vakterna att vi inte fick spela då de var för få vakter på plats för att öppna konsertdelen av lokalen. Ett ordgemäng inleddes. Vi ringde och försökte få tag i klubbägaren som befann sig i Thailand utan resultat. Irritationen växte. I väntan på besked från ägaren satte vi på hans kontor och eggade upp varandra med skitsnack om dom tafatta vakterna och den dåligt planerande ledningen.

Snacket gick med tiden över till handling. Utan att nämna några namn - och jag bör tillägga att det befann sig andra än de två bandens medlemmar i rummet - ska jag berätta om de inte så mogna skeenden som följde.

Någon tände en cigg. De flesta andra följde efter. Någon hittade pärmen med Harrys bokföring. Samma person urinerade i den. Någon hittade en sax. Någon annan högg in sitt bands initialer i gipsväggen med den och hängde sedan en tavla över.

Stämningen var fortsatt hatisk men snöpligt blev det när en vakt plötsligt meddelar att dom öppnat konsertlokalen och att vi ska spela. Klockan var då så mycket att det bara fanns tid för ett band på scen. Vi överlät lotten till våra kamrater då de var kvällens huvudband.

Några dagar senare ringde Harrys ägare upp mig och undrade vem som rökt på kontoret. Hans utskänkningstillstånd kunde ryka om de inte röksanerade. Detta skulle kosta ett antal tusen kronor. Mitt minne var vagt men jag föreslog den billigare lösningen som vi fackmän kallar "öppna fönstret för helvete".

Lyktstolpen på Hultsfreds station är troligtvis fortfarande sned och intitialerna bakom tavlan kan mycket väl finnas kvar men kontoret på Harrys borde iaf vara lukftfritt och bonat med nya pärmar.

Vi kom, vi såg, vi spelade inte...

Har tyvärr inget foto från "giget" men väl ett på mig med sönderspelad höger och bruten vänster efter gig i Uddevalla, april 2010.

Fred! /Päkka

blod hand

Två år och nio spår senare...

Två år och nio spår senare satt jag äntligen med en tonfiskmacka på ett hipsterkafé på Söder i ett möte med en producent för att planera slutproduktionen av vår skiva. Antar att det är så man gör musikdealar i öst. Det kändes genuint.

Den här killen har tidigare jobbat med flera av Sveriges absolut största artister. I december börjar han arbeta med oss och förhoppningsvis är vi klara i början av nästa år men allt vad deadline heter skiter vi i. Vi har redan bränt för många...

Ja två långa år av från och till-skrivande av material till platttan. Processen har fördröjts av flitigt turnerande och mentala kollapser. Ytterligare en låt ska skrivas sen står vi redo att prodda klart skivan. Tror vi i alla fall.

I måndags morse satte jag mig på tåget mot Stockholm. Wide skulle ha hängt på men när jag ringde honom fem minuter före avgång visade det sig att det samtalet blev hans väckning och därmed fick han stanna hemma. Hans frånvaro gav mig större benutrymme och jag kunde slagga medans tåget dundrade fram över aldrig vissnande Västgötaljung längs stambanans grusbädd.

Väl framme i Stockholm mötte jag upp producenten vid Medborgarplatsen. Han visade sig vara väldigt trevlig och extremt seriös. Hans idéer klaffade väl med våra och kanske fick han mig till och med att vilja ta förnyandet av punken till en extremare nivå än vad vi i bandet snackat om. Låtarna som ska utgöra skivan går från lugna pianoballader för att sedan mellanlanda på aggressiva rapinspirerade låtar och vidare till klassisk gitarrpunk. Alltefter vad mötet led förstod jag att han tyckte de mest opunkiga låtarna var de mest intressanta, just för att de var mest opunkiga. Man skapar ny punk genom att skriva ny punk. Så enkelt är det.

Idag sitter jag i repan i Majorna och skriver blogginlägg men ska strax sadla om för att skriva en sistavers till introlåten på skivan. Den låten är en av de första som ska proddas. Den andra låten har jag nämnt i bloggen vid ett tidigare tillfälle. Svegregationen heter den och var tänkt att gå som singel i maj men p.g.a. tidsbrist släppte vi Gbg Hipster istället. Häromdagen fann min rumskamrat Micke Parkarn den sista saknade pusselbiten till Svegregationen - en kastrull. Han bandade in kastrull med sked och låten matar på som den ska.

Jag avslutar med ett foto på Micke och kastrullen i hans rum på Godhem.
Fred, kärlek och neopunk! /Päkka

Parkastrull 

Semester, fåglar och jazz

God afton kamrater!

Sommaren lider mot sitt slut och det är dags att, likt de sju dvärgarna, ner i studiogruvan gå.

Jag sitter här i replokalen å plitar ner detta inlägg medan Päkka å Tagan diskuterar text bredvid mig. Det är svårt det där med texter, speciellt om man försöker göra en seriös text av en låt med arbetsnamnet "Fågelsången".

Vi blev tvungna att ta semester i år. Sedan midsommar har vi inte producerat ett skit. Vårt sätt att garantera kvalitet innebär att vi jobbar så hårt som det bara är möjligt, då är det inte så konstigt om man går in i väggen emellanåt. Men nu är det hög tid att göra klart den här skivan.

Problemet med en såhär vacker sommar är att den ställer hårda krav på levern. Det gäller att utnyttja sommarnattens värme fullt ut, d.v.s. sitta uppe hela natten och dricka folköl, helst 2,8%. Så på ett sätt blir det ganska skönt att gömma sig i replokalen, fem meter under marken, och pressa fram några låtar till. Det är egentligen inte så extremt mycket kvar innan skivan är klar.

Man får dock inte glömma att ha roligt också, så försöker boka in lite spelningar i höst. Den första blir på Jazzhuset i Göteborg den 5:e september. Då ska vi köra ett gäng nya låtar från kommande skiva så om ni har vägarna förbi hoppas jag att vi ses!

kriminell gitarr

Peace out! //Wide

Gbg Hipsters och Uppsala krogvakter

God kväll vänner!

Då var sista låten före skivreleasen släppt. Gbg Hipster. Låten som läckte ut under felaktig titel på Spotify tre veckor före släppdatum. Så kan det gå. Man skulle kunna tro att plocka bort en låt från Spottan är en enkel sak men det är det inte. Låten ligger fortfarande uppe med två titlar trots en lång mailkonversation mellan dem och oss. Men vi ger oss inte...

I studion jobbar vi på. Denna veckas alster heter Uppsalalagen och handlar om behandlingen min syster och jag fick av krogvakter, polis och åklagare i Uppsala i samband med en incident på Västgöta nationspub härom året. Jag skulle kunna skriva säkert femtio A4-sidor om den natten och den följande processen men för er skull ska jag fatta mig något kortare.

Min syster, som förövrigt aldrig har blivit avvisad från en krog tidigare eller senare, togs för en annan tjej som spytt utanför stället. Inte nog med att syrran blev utslängd så drog även ena vakten ner hennes klänning och blottade henne inför ett fullsatt dansgolv. Bråk, gråt och tjafs följde och när vi bestämde oss för att avlägsna oss från platsen blev vi förföljda av de två tjänstgörande vakterna samt deras chef som tagit sig dit på sin lediga dag för att få slåss. De kallade min syster hora etc, därefter fick vi stryk och blev hämtade av polisen. En jobbig natt i fyllecell väntade oss.

Trots en knäckt tumme, ett antal blåmärken och diverse skrapsår blev vi hotade av polisens utredare att inte gå vidare med våra anmälningar om misshandel, det skulle stå oss dyrt i rättegången. Vi trotsade hoten och anmälde ändå men utredningarna lades ner samma dag som de kom in. Vi blev dömda för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Lägg där till att en lavett från min syster, riktad mot vakten som blottat henne samt kallat henne för hora, var det enda slaget som utdelades från vår sida.

Min tumme är fortfarande skadad. Periodvis måste jag använda stödskena för att tex spela gitarr eller arbeta. Det går dock att leva med. Värre är det med mina känslor kring den här historien. Hatet jag känner för den orättvisa behandlingen vi fick går inte över. Att jag blir utslängd från krogen gör väl ingen förvånad men att bli det på det här sättet och med det här polisiära och rättsliga efterspelet gör mig än idag skitförbannad. Min syster är som sagt inte lika ärrad och rutinerad som mig och har nog mått ännu sämre än vad jag gjort av allt det här.
Och jag vet att den här sortens övergrepp sker hela tiden över hela landet. Det stör mig nåt djävulskt. Åklagarna håller polisen om ryggen och polisen håller vakterna i handen och du blir misshandlad och dömd. Det är en kamp du inte kan vinna.

Uppsalalagen är det bästa sättet jag kan ge igen mot svinen i Uppsala. Åtminstone för tillfället.

Låten är en duett där Stina ”Mästerkatten” Göransson sjunger min systers betraktelser från natten och jag framför mina. Stina är en grymt duktig sångare och det ska bli kul att spela in med henne samt att ge ut låten. Övermaktens övergrepp behöver belysas nu och alltid.

Jag avslutar med att säga välkommen till brottsregistret till syrran och med att länka videon till senaste och sista singeln från skivan. Vi hörs genom toner igen när plattan kommer!


Fred! /Pär

 

Är det en luffare eller en hipster jag ser?

Glad 1:a maj alla vänsterfolk!

Idag började vi filma vad som ska bli videon till vår nästa singel. Låten ska släppas om en dryg vecka och videon kommer förhoppningsvis inte allt för många dagar därefter. Låtens titel är alltjämt okänd för vi har inte lyckats enas om den än. Ni som såg oss uppträda i januari hörde den under namnet ”Hipstermongo”. Låten handlar, oavsett titel, om just hipsters.

Till vår hjälp hade vi vår trogna kameraman och vän Michael Parkdahl samt två inhyrda hipsters – John och Victor Dohlsten. Min personliga favoritscen utspelar sig i Vänsterns demonstrationståg på Vasagatan i Göteborg. Bröderna Hipster går med tåget hållandes ett plakat mellan dom med följande slagord: ”Rädda Pustervik”. Starka ord.

Andra scener, där vi själva var tvungna att medverka, utspelar sig i Slottsskogen. Vi hade förväntat oss att folk skulle reagera på våra hipsters uppseendeväckande yttre men dom smälte in i mängden av andra människor som vill se ut som luffare. Vi i bandet led oss igenom våra tagningar då vi hatar att agera framför kamera, i synnerhet inför publik. Tack och lov skulle vi spela oss själva så vi drack folkbertil och rökte Camel Light.

Igår var vi och handlade rekvisita till videon. I väntan på hipster-Victor så satt vi en stund utanför Myrornas på Järntorget och spanade. Herregud vad mycket hipsters det finns i dom trakterna. Den ena värre den andra. En snubbe med långt slitet brunt hår iförd gammal rosa regnjacka, trasiga uppvikta jeans och Lejon-gympadojor klev ut i solskenet från Myrornas och vandrade över parkeringen. Vi såg honom bara bakifrån och funderade på vad vi såg. När snubben gått över parkeringen vänder sig Tagan mot oss andra och ställer frågan: ”Är det en luffare eller en hipster jag ser”.

Det där är tänkvärt alla hipsters därute. Här är ett foto från demonstrationståget tidigare idag.

Fred, kärlek och rädda Hipstervik! /Päkka

Bröderna Hipster 450

 

Jag sa upp mig

I tisdags närmare bestämt. Klockan halv nio på morgonen. Klockan halv elva satt jag på mitt favoritcafé med en kall öl framför mig. Lite skraj men väldigt nöjd.

Jag fick ett erbjudande jag inte kunde säga nej till. Företaget jag jobbade på skulle dra ner på personalen så jag fick ett gäng månadslöner med mig på kuppen.

Nu är det ju så att vi ska släppa en skiva inom inte alltför avlägsen framtid så att vara arbetsfri passar mig alldeles utmärkt, speciellt om jag får lön för att inte arbeta. Efter att ha spenderat några dagar i replokalen kan jag berätta att det är minst lika hårt arbete som att sitta på kontor, men belöningen är enormt mycket större. 

Sitter på sagda favoritcafé å bloggar. Hipsterfaktor 10. Nu kör vi!

EST PiP 2012

 

Persikogården 28:e augusti

Vi kommer med festliga bud idag. Den 28 augusti har vi party på kinahaket Persikogården i Majorna! Alla som vill är förstås välkomna att bässa med oss. Låt mig ge er några korta fakta om Persikogården.

* Bäss á 25 balubas - mums
* Intressanta gäster - i synnerhet på vardagar
* Anrikt filosofhak - onekligen
* Hög promilletolerans - dom har vett att profitera på alkisar

Vadan denna storslagna fest undrar ni kanske? Jo för vi släpper platta den dagen! Relasefest helt enkelt. Releasefest ska inte förväxlas med releasegig, på en fest festar vi enbart - på ett gig festar vi och gigar lite. Releasgiget i Götet går av stapeln några dagar efter festen. Det blir ju också kul men inte lika personligt som en kväll på Persikan. En Sverigeturné följer i september. Det kommer bli gööött.

Arbetet med skivan går långsamt framåt. Kapten Röd, Wide och jag var i C-studion till tolv i natt. Gick igenom en del låtar men mestadels handlade kvällen om andra saker som är roligare. Det blir ofta så. En hundradel av skapandetiden i studion är kul. Resten suger. Prestationsångest och besvikelser. Men vi kämpar på.

Här är ett foto från en vanlig dag i studion på Chapmanstorg. Wide t.v. och Tagan t.h.

Trevlig helg! /Päkka

Wide och Tagan