Efter tre dagar med electronica, EBM, industri, synth, metal, pop och rock på vad som varit den hittills klart bästa Arvikafestival jag varit på av fem, så är det något av en lättnad när jag sitter här på ett café i Arvika centrum och hör lite skön jazz i bakgrunden.

På Andromeda avslutas årets festival med vad som bara kan benämnas som rå, direkt synth. Det är inte industrins trummor eller den glada stämningen i synthpopen, det är svart, minimalt, suggestiva videoprojektioner och förställda röster.