Blitz Kids har funnits i ungefär åtta år men det var först i början av 2012 som saker och ting föll på plats, detta sammanföll med att trummisen Matt Freer kom med i bandet. Sedan dess har de hunnit hitta sitt sound och turnera massor. Det första de släppte med den nya konstellationen var Ep:n Never Die, den innebar ett stort steg ifrån deras tidigare sound. Jono kallar deras tidiga material för rockigt oljud och skrattar samtidigt som han förklarar att de alltid velat skriva storslagna rocklåtar som ska passa på de stora arenorna framför tusentals människor i publiken. På nya plattan har de tagit ytterligare ett kliv i den riktningen.
– Det kändes rätt att göra så. Vi har experimenterat så länge och vi har tyckte om det så mycket så det var lika bra att hoppa ner i den djupa änden av poolen. 

Senaste skivan är purfärsk! Berätta lite om den.
– Vi åkte över till LA för att spela in den tillsammans med producenten John Feldmann. När vi klev in hos honom så hängde det platinaskivor på väggarna så då kände vi att vi var i trygga händer!

Jono fortsätter att förklara att det var ett trevligt avbrott från vardagen i den lilla staden Nantwich utanför Manchester att få åka till solen i LA och spela in en skiva. Han menar att den positiva energin som omgav inspelningen verkligen kan höras i slutresultatet.

Stämmer det att ni knappt hade några idéer när ni påbörjade inspelningen?
– Vi hade ett par idéer när vi åkte över men det vi inte ville göra var att skriva en massa låtar i vårt lilla garage där det är kallt, blött och fuktigt. Vi ville inte skriva negativa låtar om vår omgivning hemma utan vi vill åka till LA och skriva med ett positivt synsätt på tillvaron. Jag tycker vi lyckades med det, speciellt med texterna. Det är en positiv skiva och jag tror inte att den hade varit det om vi hade varit kvar hemma i vår lilla stad. Det finns inte så mycket positivt där. Det är en fantastisk plats och jag älskar den verkligen men det finns inte så många med storslagna drömmar där. Vi fick chansen och tog den!

Vad sa era kompisar om det då?
– Vi tog med oss en del av dem!

Så ni är snälla kompisar alltså?
– Ja! Det var nästan välgörenhet!

Hur är det att vara förband till All Time Low?
– Det är fantastiskt! Jag minns att jag lyssnade på dem när deras första skiva släpptes, jag har varit ett fan länge. Det är kul att se att deras hårda arbete har gett resultat. Och nu har de tagit med sig oss på turné. Det är en stor ära för oss! De är väldigt trevliga och anstränger sig verkligen för att vi ska känna oss hemma, de gömmer sig inte i sin loge. Dessutom är deras fans är vilda!

Har ni något knep för att imponera på publiken? För ni är ju trots allt inte det band som de kommit för att se.
– Vår sångare har ett mikrofonstativ som är som en ficklampa! Sen har vi alltid haft en introlåt som vi går ut på scenen till, för att göra det lite storslaget. Ser du på ”Sherlock”?
Ja absolut, jag älskar den serien!
– Vi älskar den också, det är den bästa serien! Så när ljuset släcks ner, så spelas signaturmelodin från ”Sherlock” och så kommer vi ut på scenen till den! Det är kanske inte något egentligt knep men det brukar få publiken nyfiken. När allt kommer omkring så är publiken där för att se huvudbandet och om de gillar oss också så är det en bonus. Det är viktigt för oss att få publiken exalterad och på gott humör. Vi försöker bjuda på en bra show för alla och få publiken peppad. För att få nya fans måste du anstränga dig och spela som om varje kväll var den sista.

Jag säger hejdå till Jono en dryg timme innan det är dags för honom och resten av bandet att ställa sig på scenen. Jag passade på att stanna kvar för att kolla in Blitz Kids show och jag måste säga att de gör ett bra jobb. Det skulle förvåna mig mycket om de inte fått många nya fans under sin Europaturné med All Time Low. 

Anna Stadling, mars 2014
Anders Björler, November 2013

Pin It on Pinterest

Share This