Hur känns det nu när allt är över?
– Just nu är man bara glad, säger Måns. Men någonstans i bakhuvudet så finns ju en liten sorg också över att det är över. Det här är det roligaste och största vi gjort båda två, tror jag.
– Absolut, håller Christine med. Men vi får väl ha någon avvänjning av nåt slag. Att vi ses först varje dag och lyssnar på tre låtar, sen varannan dag och lyssnar på en låt och gör lite på:or.
– Ja, faktiskt, säger Måns och skrattar.
Det här har väl varit ganska intensivt, blir det någon semester nu?
– Det har varit mer än du kan tro, det har varit galet intensivt! berättar Christine. Jag kan inte ens beskriva hur intensivt det varit. Jag har kanske tre veckor eller nåt ledigt, men jag har lite jobb då också. Men Måns har väl ingen semester kan jag tro.
– Nä, men jo, jag har faktiskt lyckats klämma in nån vecka hit eller dit, säger Måns. Men jag hoppar ju på Jakten på Julia som börjar på SVT nästa lördag.
Kommer svenska folket tröttna på dig Måns? – Jag hoppas inte det, säger Måns
– Man kan väl inte det? säger Christine.
– Det kan man säkert, fortsätter Måns. Men jag hoppas inte det och tycker det är så olika grejer jag gör, så jag hoppas att det kan påverka så att man inte blir så trött på mig.
Du var inte sugen på att sjunga något av bidragen?
– Klart jag var! avslöjar Måns och skrattar. Jag var jättesugen på att sjunga massor av bidrag, men det blir någon annan gång.
Vad tycker du om att sjunga Christine?
– Nej men jag tycker det är roligt, säger Christine. Att sjunga ska alla människor göra, man mår bra av det. Jag tror man kan bli frisk och lycklig av det!
Men hur vågar man ställa sig inför en miljonpublik och brista ut i sång?
– Varje gång jag har gjort någonting, så tänker jag några veckor efteråt ”Men gud, vågade jag göra det där?”, berättar Christine. När man är i det så kör man och man lever bara en gång. Får man frågan om man vill stå i Globen och sjunga lite så säger man fasen ja!