Självklart passade vi på att ställa några frågor om den nya singel och den kommande plattan till bandets sångare Jack Moy.
Varför föll valet på den här låten som andra singel?
– När höstens mörker faller över Sverige behövs det alltid en låt som folk kan luta sig mot. Vi sa skämtsamt att låten går ut till alla med en JMG-tatuering, men egentligen går den ut till alla som känner igen sig i vår vardag. Det är lite obehagligt att berätta varför man valt just en låt, det finns egentligen inga bra svar. Risken är stor att man kommer av som ett pretentiöst arsle som tar sitt musikskapande på för stort allvar. Vi ville släppa något lugnare som inkörsport till skivan helt enkelt.
Hur skulle ni beskriva resten av skivan?
– Att beskriva hur något låter med hjälp av ord är inte min specialitet, men om något så tycker jag att den här skivan har ett mognare uttryck. Vi har kört vår grej rakt igenom. Vi har jobbat med några otroligt duktiga producenter (Fredrik Sonefors, Olle Blomström) vilket har gjort att soundet på plattan är väldigt brett. Det vidrör nästan alla genrer som existerar men har fortfarande grunden i indiepopen. Det låter som JMG ska låta helt enkelt.
Hur läskigt ska det bli att låta resten av världen höra ert nya mästerverk?
– Herregud, detta är så otroligt jobbigt för mig personligen. Har alltid haft vad vi kallar ”släppnojja” vilket egentligen betyder att jag går från att tycka det är det bästa albumet som gjort till det absolut sämsta. Detta sker ungefär 10 minuter vardera 24/7 vilket gör mig till en ytterst märkligt person att vara kring i vardagen. Men när den väl är släppt så kommer det lugna ner sig. Då får man ta till sig det folk faktiskt säger, både det positiva och negativa. Vi som band är alla jättenöjda och det är på något sätt det viktigaste. Om man inte tror på det man gör är det ingen mening att göra det.
Vi önskar Jack lycka till med att hålla nerverna i styr, han verkar behöva det, de kommande veckorna och ser fram att få höra albumet i sin helhet.