Det är min första gång på Roskilde. En nära vän till mig försökte i höstas att övrtyga mig om att Roskilde är helt exceptionellt, och lyckades med passionerat återberättade Roskilde-minnen få mig att åtminstonde vilja provsmaka detta fenomen.
Jag ser mig själv som hyfsat rutinerad när det kommer till festivaler, och har tyckt att de flesta verkat ganska lika i sin form och sitt utbud, men efter bara fyra dagar på Roskilde så vet jag att min syn på hur en festival ska vara är förändrad för evigt.
Det handlar inte om banden, de är fantastiska, visst. Men nu förstår jag varför folk återkommer hit år efter år även om line-upen inte är den starkaste. Det handlar om en helt annan attityd, ett helt annat tänk, en helt annan känsla, må den vara Orange eller valfri annan färg, men den finns där.
Jag ska ge några exempel som jag har slagits av. Förra året så förbjöd en del svenska festivaler bilbatterier för att de var miljöfarliga. På Roskilde så har man istället ett pantsystem som motiverar att ta med sitt batteri tillbaka. Förstår ni vad jag menar? Man löser ett problem genom att belöna gott uppförande istället för att straffa dåligt. Det finns massor av exempel på det här. Till exempel så kan man få åka en fem hundra meter lång linbana om man lämnar in tio tomburkar till en pantstation, man får pengar tillbaka om man lämnar in plastmuggarna istället för att kasta dom, man kan ladda sin mobiltelefon genom att cykla på en motionscykel, med mera. Och detta är inte bara miljötänk, det finns tävlingar för bästa camp, det finns inga förbud mot att ta med dricka in på området, det finns inga säkerhetskontroller, jag har inte sett en enda polis på hela campingområdet, ja jag antar att min poäng framgått tydligt. Det är så avslappnat, det är så muntert och effektivt. Hela organisationen lyser av skaparglädje och en glöd som finns för att skapa den bästa upplevelsen för besökaren. Samtidigt som man gärna informerar om viktiga samhällsproblem på ett icke påträngande sätt. Det finns t.ex. en del av campingen som heter ”Poor City” där man kan lära sig om hemlösas liv och problem, och ge förslag på hur de kan lösas. Man kan få äta en trerätters middag med en hemlös och det finns tävlingar för att få folk att bidra med idéer för att hjälpa dom.
Jag ska sluta raljera över Roskildes briljans nu, det blir tjatigt, men ja jag är sannerligen star-struck, och festivalen har inte ens börjat än!
/Magnus Roskildefrälst Hernegren