Inte bara rock ska erkännas, Dan Baird plockar influenser lite överallt ifrån. Inte bara från sitt gamla band The Georgia Satellites utan även från olika sorters country och slutmixen blir väldigt tilltalande för en lördag förmiddag.
Tyvärr gör hans dialekt det lite svårt att höra texterna emellanåt (så det här med att lura ut låtlistan gick sådär), men det bryr sig inte Sweden Rock-publiken om som återigen dyker upp i stora skaror trots ”tidigt” på dagen.
För det blir inte bättre väder än så här, soligt med lite moln som sveper förbi ibland och folk sitter i stolar, folk sitter i gräset, folk ligger i gräset och lyssnar.
Dan Baird själv har en tjusig grå stormhatt på sig och det är den enda extravagansen vad jag kan se. De har en backdrop med loggan, en backline med varsin förstärkare och varsitt instrument. Gott så. Inget fancy med ständiga instrumentbyten, klädbyten eller något sånt alls. Det enda som sticker ut är när Warner Hodges lilla stämgrej för gitarren inte klarar av solskenet och packar ihop.
Sammantaget är det en skön timme i solskenet och en mycket bra början på sista dagen på årets Sweden Rock Festival.