Ännu en farbror på scen. Herr Dirkschneider uppnår nästa åt pensionsåldern och att hans röst fortfarande håller är något av ett mirakel, med tanke på den falsettartade gurglande sång han ägnat sig åt i alla dessa år.
Men håller än, det gör den. Vad som också är lite roligt med alla dessa artister som varit med ett tag är att de släpper lite på den stenhårda attityd de körde med för 30 år sedan. Nu går de omkring och skrattar åt sig själva på scen och har en självdistans man inte sett tidigare. Och som alltid är det kul med folk som bjuder på sig själva.
Musiken är däremot den gamla välbekanta tyska metallen, snabbt och hårt. Fast As A Shark, Son Of A Bitch, Princess Of The Dawn och givetvis Balls To The Wall inklusive lite längre gitarrsolon här och var.
Det är egentligen inte mycket att orda om, det är Udo som kör Acceptlåtar så det ryker (och brinner) om det och publiken älskar det, hela vägen tills Frank Sinatras My Way klingar ut ur högtalarna och Udo tackar för sig.
Det behövs inte mer än så.
Setlist:
Starlight
Living For Tonite
London Leatherboys
Midnight Lover
Breaker
Princess Of The Dawn
Restless And Wild
Son Of A Bitch
Up To The Limit
Midnight Highway
Screaming For A Love-Bite
Flash Rockin’ Man
Losers And Winners
Extranummer:
Metal Heart
Fast As A Shark
Balls To The Wall
Burning