Ganska bra början faktiskt, göteborgarna höll bra tempo och visste att pumpa på med hits för att hålla igång publiken. Regnet hade börjat falla någon timme tidigare och än visste vi inte vad som komma skulle i den vägen… Men Joachim Cans misstänkte att elementen var emot Sonisphere: ”Någon däruppe gillar inte hårdrock. Vi ger han fingret!” En skog av långfingrar mot skyarna.
I Sonispheres lineup är det ett helt gäng med namn som varit med ett par år, som slog igenom på 70- och 80-talen och som alltså börjat bli lite till åren. Ofta märks det mest på sångarna där toner inte hålls ut lika länge som på skivorna, det kanske gås ner en oktav här och var – men där märks det att Hammerfall är, ska vi säga relativt, unga och vitala fortfarande. Joachim Cans sjunger som den gud han nyss räckte fingret åt och det märks att de fortfarande har många år framför sig.
Nu missade jag början av konserten, men bland annat Hallowed Be My Name, Last Man Standing och Any Means Necessary hinns med innan det är dags att gå av scen – i ett regn som tilltagit under konserten.
De avslutar med Hearts On Fire innan de lämnar oss i regnet. Ska vi bokföra konserten under ”Arbetsseger”?
Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här.
Setlist:
Punish And Enslave
The Dragon Lies Bleeding
Hallowed Be My Name
Renegade
Last Man Standing
Blood Bound
Any Means Necessary
Let The Hammer Fall
Hearts On Fire