Nackdelen med Manic Street Preachers är att de inte har mycket till scenshow. De står på sina platser framför sin backdrop med Tim Roth (omslaget från senaste plattan Postcards From A Young Man) och sen är det inte mycket mer med det.
Fördelen är att de har åstadkommit mycket bra musik under årens lopp. Men ett festivalgig är inte som en egen konsert, här gäller det att hålla kvar folk framför scen så de inte lockas av något annat. Öltält, en annan scen eller kanske festen på campingen.
De gör vad de kan, men när de är såpass statiska på scen som de är bakom sina mikrofoner blir det lite knivigt. Alltså lämnar folk i relativt stora skaror under större delen av konserten vilket givetvis är synd, Manics är ett av banden där man på rak arm bara kan nämna en låt, men där man kan gnola med i bra många fler när det väl gäller.
För låtar, det har de. Your Love Alone Is Not Enough, Motorcycle Emptiness, You Stole The Sun From My Heart, A Design For Life… Förutom den givna jättehiten från 1998 If You Tolerate This Your Children Will Be Next så klart.
De spelar också en ganska röjig version av Suicide Is Painless av Johnny Mandel, mer känd som introsången till tv-serien M*A*S*H.
Men det är också allt, de får aldrig konserten att lyfta den där sista biten och jag lämnar Stage of Joy ganska blasé till sinnet. Inte minst efter det abrupta slutet där de flesta i alla fall hade väntat sig ett extranummer. Men det var bara tack och godnatt från walesarna. Lite trist men ändå ganska symptomatiskt.
Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här.
Setlist:
You Love Us
Your Love Alone Is Not Enough
(It’s Not War) Just The End Of Love
Everything Must Go
Motorcycle Emptiness
You Stole The Sun From My Heart
Autumnsong
Slash ’n’ Burn
Some Kind Of Nothingness
Faster
Suicide is Painless (Theme from MASH)
A Design For Life
The Everlasting
The Masses Against the Classes
Ocean Spray
Postcards From A Young Man
Motown Junk
If You Tolerate This Your Children Will Be Next