Musicstage.se

Fairfest, Vänersborg, 2009-04-11

Solen lyste och det var riktigt fint väder när vi anlände till endags festivalen Fairfest på påskaftons förmiddag. För andra året i rad arrangeras festivalen i Vänersborg, och på pappret har festivalen vuxit enormt sedan starten. Fairfest är en absolut drogfri tillställning. Det fina med festivalen är att överskottet går till välgörenhet, en ny organisationvarje år, årets är Rädda Barnen.

Spelplatsen är uppdelat i två sektioner, Helan och Halvan. Halvan är upprigad utomhus under ett tält, och där spelar lite mindre etablerade och mestadels lokala band. Helan är inomhus och där spelar de lite större banden. Första bandet börjar spela klockan tolv och därefter rullar artisterna på fram tills sena natten.

Vi anländer lagom för att se Lasse Lindh, som även var med förra året. Lasse som är ett av årets stora namn, äntrar scenen inför en förvånansvärt liten skara som samlats framför scenen. Han inleder med att lära känna sin publik genom att ta kort på dem, och kör sedan i gång med Jag klarar mig aldrig ensam. Publiken ger honom relativt bra respons och Lasse gör vad han kan med de förutsättningar han fått, konserten igenom. Dessvärre är det ingen högre kvalitet på ljudet, vilket kommer att märkas dagen igenom. Det är svårt att höra vad artisterna säger. Men jag blir glad i mitt Trollhättehjärta när Lasse plötsligt börjar imitera Roy från Macken, jag skrattar fortfarande av att tänka på det. Han kör låtar som Byggd av bomull, Du skär och Kom kampsång. Lasse mixtrar med olika tekniker för att få fram den optimala känslan, och det funkar riktigt bra. Han avslutar med Ingen vind kan blåsa omkull oss nu, som tillsammans med Kom kampsång är konsertens bästa. Det hade inte gjort något om Lasse hade rivit av några fler låtar, men trots dåligt ljud, ljus och liten publik så gör han ändå ett bra jobb.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

Nästa artist på scen är Ison & Fille. Trots att hiphop kanske inte är min kopp te, så är de riktigt medryckande. Det är svårt att sitta still, de förmedlar en himla massa energi, som smittar av sig på den skara, som fortfarande är riktigt liten. Dessvärre gör inte ljudet sig rättvisa här heller, och jag tycker det är jättesvårt att höra både vad de säger och sjunger. Men på något sätt spelar det inte så stor roll, man är glad när man går därifrån.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

Så är det då dags för Markus Krunegård, som är ytterligare ett av de riktigt stora namnen. Han inleder med Livet är människans bästa tid som följs av Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp. Publiken har växt till en liten större skara, men det är långt i från så många som jag på förhand hade trott. Markus är full av energi och glädje, och det är detsamma som fyller mig. Markus tillägnar, som så ofta förut, Idioter till sitt band. Men det är först när han kör Jag är en vampyr som publiken exploderar. Den följs av den avslutande låten Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, och även här är publiken på, och låter som om de vore många fler än vad de är. Markus kör sina allra bästa låtar, och stämningen är på topp. Det är först nu som det känns på allvar att festivalen börjat.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

Publiken växer till sig ytterligare när bandet Blindside kliver på scenen. Kontrasten mellan dem och Krunegård som gått av för ett tag sedan är total. Gympasalen som nu är fylld till mer eller mindre en fjärdedel av folk, är laddad med positiv energi, och det är inte utan att de smittas av den energiske sångaren som flyger runt på scenen. Det är entertainment på hög nivå, och även de som i vanliga fall inte lyssnar på den här typen av rock dras med. Helt plötsligt står sångren ute i publikhavet, och hyllas av sina fans.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

När det är dags för nästa akt på stora scenen, släcks det ner, så när som på två strålkastarljus som ligger mot ett svart piano. Där sitter Marit Bergman som en uppenbarelse i en beige klänning. Hon tar sig en titt på publiken och kör sedan i gång med I will always be your soldier. Hennes röst är så vacker och behaglig att man ryser till. Och jag ryser, konserten igenom. Den följs upp av låten 3 A.M som hon gästsjöng på Kleerups platta Kleerup. Under hela konserten så pratar hon med publiken, skämtar friskt och är otroligt öppen. Det märks att hon är där för publikens skull, och att hon verkligen vill att alla ska vara nöjda med kvällen. Till publikens förtjusning spelar hon This is the year, där hon tar hjälp av dem för att kunna komma ihåg texten. Avslutningsvis kör hon No Party, och publiken sjunger med. Däremellan sjunger hon låtar som Snow on the 10th of May, Can I Keep Him? och Out of the piers. Konceptet Marit och piano är en fullträff, där låtarna får en helt annan klang. Jag vill inte att kvällen ska ta slut, jag vill ha mer Marit. Men den tar slut, och Marit är den perfekta avrundningen på en bra dag.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

Innan vi drar oss tillbaka, Teresa och jag så kikar vi förbi på utespelningen med Pickadoll. Ett gäng ungdomar med en rad olika instrument, som spelar soulinspirerad pop. Musiken är väldigt svängig, glad och rytmisk. Vi blev ganska förvånade över hur bra det lät, absolut ett band att hålla koll på i framtiden! Därefter tog vi oss en titt på Organism 12 som likt Ison & Fille tidigare under dagen, sätter gung på gympasalen med hiphop.

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här. Till galleriet

Allt som allt spelade 19, mer och mindre kända band och artister. När vi drar oss tillbaka kommer en hel del människor som ska se Sonic Syndicate som avslutar hela festivalen. Helhetsintrycket är ändå väldigt positivt, trots halvtaskigt ljud och ljus. Sämst är att publiken svikit arrangemanget med sin frånvaro. Bäst är givetvis att man stödjer välgörenheten, något som verkligen borde uppmärksammas mer. Jag hoppas verkligen att festivalen kommer växa ytterligare till nästa år.

/Gästskribent - Sandra Poulsen

 


FotonFoton från konserten finns här.

Visa alla artiklar av Gästskribent (82 st)

A-Ö

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008