Musicstage.se

Timo Räisänen, Putte i Parken, Karlstad, 2013-07-03

Timo Räisänen, Putte i Parken, Karlstad, 2013-07-03Theater stage har bara sittplatser och det får mig att undra om det ska bli en rivig konsert eller en där alla sitter ner och tittar. Kommer det förstöra feststämningen eller kommer den fantastiska Timo Räisänen, som det är så lätt att bli lite förälskad i, lyckas höja taket?

Utan vidare presentation kliver de in på scenen och börjar med, efter mycket pill och fix med instrumenten, att spela Let’s kill our selves a son, och jag hade inte behövt oroa mig för stämningen, det dansas och sjungs med från början. Ännu bättre blir det några låtar senare när Räisänen uppmanar publiken att stå upp och skaka rumpa. Den populära Sugababes-covern About you now är låt nummer två och jag kan inte annat än att njuta av hans underbara röst. Det är hans stora ess i rockärmen, jag vet inte många andra som får mig att känna som han när han sjunger. Även när han skriksjunger är hans röst vacker. Under en för kort magisk stund leker ljudteknikern med reverben så att sången blir otroligt mäktig.
Första ja-ropen när en låt presenteras kommer inför Sixteen där han får de jublande att både viska och skrika siffrorna upp till sexton. Mot slutet av konserten lugnar de ner sig lite med Buckets of Hate, och jag önskar innerligt att de ska spela Creep, men dessvärre får jag inte höra en av de bästa låtarna jag vet i en briljant version. Bäst är, som sig väl bör, sista låten Fear no Darkness, Promised Child.

Tyvärr är ljudet inte optimalt i teatern, jag hade mycket hellre sett det här på en öppen scen där klangen kommer ut bättre. Storheten försvinner lite i och med att jag stör mig på taket som snor åt sig mycket av ljudkvalitén.
Jag får för mig att de försöker vara lite mer rockiga än de faktiskt är. Ibland är Räisänen tuff och spelar med extra attityd, för att lite senare fyra av sitt leende och vara supergullig. Hellre skulle jag se att de spelade mer på hans ”quirkyness” för att hitta en bättre nisch. Nu blir det svajigt istället för något magnifikt. De förlorar också en del av atmosfären när de donar med gitarrerna lite för länge mellan varven.
Jag hade velat bli omkullblåst och överväldigad, men det händer inte. Jag älskar Timo Räisänen, men idag är det inte en fullpoängare och jag skyller det på scenen. 

FotonFoton från konserten finns här.

Visa alla artiklar av Tilla Andersson (184 st)

A-Ö

2017

2016

2015

2014

2013

2012