Först och kanske främst så är det ett otroligt tajt gäng som framför sin musik med precision och glöd. Deras approach till publiken och musiken känns så genuint ärlig, grabbarna står på scenen för att de älskar det och det märks verkligen.
Setlisten för kvällen känns rimlig, man blandar och ger både gammalt och nytt och det funkar bra. Låtarna från senaste alstret Construct smälter fint in med äldre material, bandet visar verkligen att även det albumet håller väldigt hög klass. Jag blir dock lite besviken över att The Wonders At My Feet är enda bidraget från min favoritskiva Haven men med den gedigna katalogen Dark Tranquillity stoltserar med känns det som en petitess.
Men det som verkligen gör att deras melodiska death metal lämnar ett bestående intryck på mig är Mikael Stanne. Hans growl med det säregna uttrycket håller albumkvalité nästan genomgående under konserten. Fast det är hans fantastiska utstrålning och glädjesprutande personlighet som lyfter honom till en av de bästa frontmännen på den svenska death metal-scenen.
På det hela taget så bjöds publiken på en mäktig upplevelse, från start till mål ger bandet allt och inga egentliga dalar utmärks. Låtarna är genomgående väldigt bra, även om Terminus (here Death Is Most Alive) och The Silence In Between står ut och är kvällens bästa bidrag. Det är bara att buga, bocka och tacka Dark Tranquillity för en fantastisk afton.