Som vid alla sommarfestivaler så vill man ju ha fint väder. Den här dagen var himlen massivt grå och jag var lite nervös att det var dags för kameran att få sig en riktig dusch men vi klarade oss med endast några få regndroppar. Det var cirka 350 personer i blandade åldrar som hittat till den lilla gropen i Färjestaden. Därutöver satt det cirka 200 personer på Skansens uteservering och lyssnade. Det blev en alldeles lysande tillställning!
Först ut på scen var en ung tjej vid namn Julia Sjögren. Hon bjöd på några finstämda egna låtar och med den rösten och fina låtar så kan den här tjejen gå riktigt långt.
Näste man på scen var Kim Stranne, den här gången utan band. Med starka låtar och med en utstrålning och inlevelse på scenen som faktiskt inte så många på visscenen har så får han snabbt med sig publiken. Vi får ett gäng av hans bästa låtar som t.ex. Berget. Helt enkelt kanonbra som alltid med honom.
Frans Haraldsen som nu är aktuell med sitt nya album Innan vi dör, hey, hey, hey blev näste man upp. Första låten, Det är inte lätt, gjorde han tillsammans med My Stranne. Sedan berättar han för oss att det inte är lätt att sälja skivor i dessa tider. Han tryckte då upp väskor med låttiteln, Gubbjävel på och den såldes det snabbt slut på. Här river han naturligtvis av just låten Gubbjävel och de kvinnliga i publiken hänger snabbt på. Vi fick även låten Ett enda hjärta även den tillsammans med My.
Ingen passar bättre på en festival än Johan Johansson & RIckard Donatello så publiken var glad när även dessa gossar gjorde entré. En sträng går snabbt av på Johans gitarr och han förklarar för oss att han inte byter strängar mer än vartannat år ungefär. Kim kommer snabbt upp med en ny gitarr. Vi får låtar som Dömd, En tavla av Picasso & den gamla KSMB-låten Polsk Zchlager m.fl. De slutar med låten som Johan skrev tillsammans med Dan Viktor om Holger. De tänkte hur en låt som DiLeva skrev till Mikael Wiehe skulle låta och naturligtvis blev den på skånska . Låten är helt tokig och medryckande och jag tror inte det var någon som inte sjöng med i att ”Holger är kvar”. Det är alltid roligt och bra med dessa män på scen.
Näst sista artisten denna kväll var Sara Löfgren som hade med sig sin nyblivna make på gitarr. Saras röst är otroligt stark, även om hon denna kväll låter lite förkyld, så skär den genom kroppen, på ett vackert vis då förstås. De spelar låtar som Kärleken ska inte kännas så här, låten till systern Lovisa, Kär var det sista jag ville bli & Starkare. Starkast den här kvällen blev som oftast låten till sin mamma, Över gränsen, som får håret på armarna att resa på sig och där man riktigt känner smärtan. Även låten Finn fem fel blev otroligt bra framförd. Hon gör även Tom Pettys Refugee som hon översatt till svenska. Den här låten gjorde hon inte lika starkt denna kväll som när sist jag såg henne. Vi får även en ny fin duett som hon skrivit tillsammans med sin man, Genom allt. Sara är alltid sevärd/hörvärd!
Sist upp på scen är Lars Demian & David Tallroth. Detta par som har en så otrolig musikalisk kunskap och Demians texter är så sanslöst kluriga och man undrar var han får allt ifrån. Och hur David hinner med alla instrument förblir en gåta. De är roliga, smarta, pratsamma och har full koll på vad de håller på med. Okej, det brister någon gång i spellistan och vilket av alla instrument det ska spelas på men det blir bara oerhört charmigt i precis lagom dos. Någon ur publiken tjatar om låten Alkohol och efter ett par gånger så förklarar Demian att han har slutat spela den låten då alla tydligen tror att det är en partylåt när den i själva verket berättar om alla de problem som alkoholen kan skapa. Han ger oss istället Knarket sätter guldkant på ditt liv. Demians texter är ju oftast tvärtemot vad han tycker och så är det nog även i den här låten. Hur som helst så är det så att dessa två verkligen sätter guldkant på ditt liv live.
Under denna spelning fick jag lite hjälp av mannen i mitt liv med att skriva ner låtarna som spelades medan jag fotograferade. Så för er som är intresserade av låtlistor så kommer här de jag vet spelades, det kan dock ha spelats ett par till.
Se nu tittar lilla solen in igen som faktiskt är en cover på Åke Wassings låt från 1955.
Svenne tills du dör
Konungens skål
Asien igen
Pank
Knarket sätter guldkant på ditt liv
Den glade polisaspiranten
Skallen full av Brännvin
Molnigt i Solna
Extranummer
Man får vara glad att man inte är död
Häxan
Sjung hej allihopa
Fler bilder från festivalen finns att titta på i vårt galleri här.