Tyvärr så är Hornstull Strand en riktigt trist konsertlokal. Åtminstone om man ska stå i publiken. Lokalen är väldigt långsmal och det blir väldigt trångt, väldigt fort. Det gäller att vara på hugget om man ska få en bra plats så man kan se någonting. Nu har jag visserligen ganska vassa armbågar så det brukar inte vara något problem för mig.
Den här kvällen börjar med förbandet Panter som spelar rak och enkel pop. Trevligt att lyssna på men de känns lite tafatta på scenen och publikkontakten är lika med noll. Jag tycker att bandet borde vara lite mer varma i kläderna då de agerat förband åt Hello Saferide tidigare i vår, som det är nu är det lite för mycket ”shoegazing” för min smak.
Så kliver då Florence Valentin upp på scenen och drar igång med Spring Ricco, senaste singeln från plattan med samma namn som släpptes i slutet av mars. Det är fullt ös från början och publiken är med på noterna direkt. Sångaren Love Antell uppmanar oss att dansa till Mitt Allt, även den låten hämtad från senaste skivan. Det är riktigt kul att höra det nya materialet live; det är alltid med lite skräckblandad förtjusning jag ser favoritband live första gången efter ett nytt skivsläpp; kommer de nya låtarna hålla? I det här fallet är det ingen som helst tvekan, det nya materialet är helt strålande också live. Precis som vanligt liknar Loves mellansnack mer brandtal och både P3 och Fredrik Reinfeldt får sig en känga.
Publiken består för ovanlighetens skull av mest killar. Florence Valentins publik brukar annars mest bestå av unga tjejer men kanske att åldersgränsen på 20 år har hindrat dem från att komma in? Sen fredagskväll i kombination med en publik mest bestående av killar som druckit en eller två öl för mycket innebär att det blir stökigt. Inte på ett obehagligt sätt men jag håller ett vakande öga på killen som står bredvid mig för att undvika att hans armbåge ska träffa mig i tinningen. Han jonglerar med en öl, en mobil och en kamera och jag funderar lite på hur mycket av konserten han verkligen ser. Resten av publiken verkar ha full fokus på det som faktiskt händer på scenen och brister glatt ut i allsång under Upp på sociala, ner på systemet.
Jag dansar, svettas och ler och vill inte att kvällen ska ta slut. Men givetvis gör den det; så efter Pokerkväll i Vårby Gård, som fått publiken att bokstavligen explodera, kliver bandet av scenen och applåderna och jublet tilltar. Givetvis får vi extranummer i form av Jag Är Hellre Blind Än Ser Mitt Liv Utan Dej och Samma vindar, samma brackor innan konserten definitivt är slut. Så jag dansar vidare ut i Stockholmsnatten och längtar redan efter nästa gång jag får se Florence Valentin live!
Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här.