Videodisplayen som visas i bakgrunden består av abstrakta mönster som nog är tanken att de ska förhöja stämningen i musiken, men det känns mest billigt och amatörmässigt gjort och jag tycker inte att det tillför speciellt mycket. I de bästa musikaliska stunderna levererar Junior Boys loungemusik som får en att vilja luta sig tillbaka i en soffa med en drink i handen. I de sämsta stunderna däremot blir jag så uttråkad att jag vill somna och snarka högljutt på den där soffan istället. Det enda som gör det uthärdligt är den där lena rösten som Jeremy har. En röst som man normalt sett kanske inte förknippar med electropopgenren.

Duon backas live upp av en trummis med elektroniska trummor, men det känns verkligen att trummisen inte är en del av bandet. Jag känner ingen samhörighet alls. Det blir ju inte bättre av att den andra hälften av Junior Boys, Matt Didemus, rör sig i slow motion på scenen, som om han gick i sirap, medan han rattar och knappar på sin dator och sina synthar och verkar rent ut sagt uttråkad! Jag tycks mig se djupa suckar när han står där på scenen och det stör mig.

Till bandets fördel måste jag dock säga att de tre sista låtarna utfördes betydligt bättre. När de spelade hitlåten In The Morning släppte publiken loss lite och jag antar att det även fungerade som en humörhöjning för bandet. Därefter följde Work, som väckte mig till liv (äntligen!). Och sist, men inte minst fick vi som extranummer höra Banana Ripple, vilket fick oss allihop att röra på de lurviga.

 

Lyssna på Junior Boys på Spotify, klicka här.
Besök Junior Boys myspacesida, klicka här.

Dia Psalma, Debaser Medis, Stockholm 2011-11-24
Roxette, Ericsson Globe, Stockholm, 2011-11-03

Pin It on Pinterest

Share This