Jag är ute på djupt vatten, eller på hal is om ni så vill. Jag är långt ifrån någon schlagerexpert och har följt deltävlingarna med ett halvt öga. Men nu sitter jag här i Globen och jag ska givetvis göra mitt bästa för att guida er igenom detta spektakel. Jag är ju i grund och botten en rocktjej och har den senaste tiden mest lyssnat på punkrock från Fagersta så det känns lite märkligt att ha kastats in i denna värld av glitter, glamor och tv-produktion.

Under ungefär en timme har publiken i Globen blivit underhållen av bland andra Timo Räisänen. En man som för mig känns lite otippad i de här sammanhangen men han har hängt med under hela festivalen i år. Nu drar det ihop sig till direktsändning!

Det hela inleds med en hälsning till en av de tre programledarna, Dolph Lundgren. Det är ingen mindre än Sylvester Stallone som pratar sig varm om sin kollega. Sedan är det dags att dra igång showen. Iklädda ”boxarrockar”, ni vet såna där glansiga som boxarna har på sig när de kliver ut i ringen, gör Dolph entré tillsammans med Måns Zelmerlöw och Christine Meltzer Lind. Tillsammans framför de Survivors gamla dänga Eye Of The Tiger. På scenen får de sällskap av dansare med boxarhandskar och en gäng cheerleaders som gör konster. Det blir faktiskt ett riktigt bra öppningsnummer och publiken är definitivt med på noterna.

Nu har det blivit dags för artisterna att presenteras. I startordning räknas de upp och kliver in i Globen till publikens jubel. Även kören och dansarna som tjänstgjort under festivalen kommer presenteras och få den uppskattning de förtjänar.

Nu är det dags för lite allvar, det är dags att dra igång tävlandet. Det är tio bidrag som ska göra upp om segern. Vem ska få åka till Oslo och representera Sverige i Eurovision Song Contest?  Jag gissar att nerverna är i gungning backstage just nu. På förhand tycker jag det är oerhört svårt att peka ut någon klar favorit. Det känns inte som att det finns några direkt svaga låtar med i detta startfält. Givetvis har jag en favorit men det kan vi återkomma till!

Darin – You’re Out Of My Life
Helt klädd i vitt kommer Darin ut på scenen. I mina öron är det här en storslagen ballad, definitivt en av startfältets starkare ballader. Den växer dessutom för varje lyssning och vid det här laget får jag gåshud under refrängen. Det är en riktigt snygg show Darin bjuder på, jag gillar verkligen ljuset och de stora tygstyckena som fladdrar på scenen i slutet av numret är riktigt effektfulla.
Här kan du läsa vad Darin sa inför finalen.

Pernilla Wahlgren – Jag vill om du vågar
Det här är årets enda guldglittrande äkta schlagerlåt. Det är trallvänligt värre men kanske inte så nyskapande, givetvis finns den obligatoriska tonartshöjningen med. Den här låten hade lika gärna kunnat tävla med framgång 1987. Men 2010 är kanske inte detta vad jag vill ha. Höjdpunkten blir väl guldkonfettin som sätter sig precis överallt inne i Globen.
Här kan du läsa vad Pernilla sa inför finalen.

Andreas Johnson – We Can Work It Out
En till ballad. Den här håller inte riktigt samma klass som Darins låt enligt mig men det är en helt okej låt. Hade det varit färre ballader med i år hade han kanske haft en bättre chans? Han är i alla fall den mest färgglade av årets finalister då hans scenkläder går i grönt.
Här kan du läsa vad Andreas sa inför finalen.

Timoteij – Kom
Detta är en vedervärdig låt. Jag tycker den är riktigt gräslig och det är med sorg jag konstaterat att den har ett visst favoritskap. Hur är det möjligt? Det klämkäcka är bara jobbigt och upprepningarna i texten är synnerligen enerverande. Jag är tacksam att låtarna bara får vara tre minuter långa…
Här kan du läsa vad Timoteij sa inför finalen.

Peter Jöback – Hollow
Det har gått 20 år sen sist men nu är han tillbaka och det med besked. Det här är en storslagen powerballad och jag tycker att Peter Jöback utan tvekan är tävlingens vassaste sångare, när han klämmer i som värst får jag gåshud över hela kroppen. Lasershowen ger jag dock inte mycket för, den har han lånat av Fever Ray som i sin tur lånat den av Kent som hade med den på sin turné 07/08.
Här kan du läsa vad Peter Jöback sa inför finalen.

Ola – Unstoppable
Ola får väl räknas som kvällens första flickfavorit. Han gör en upptempolåt á la pojkband och den är faktiskt min favorit bland upptempolåtarna. Låten har en snygg pianoslinga som osvikligt biter sig fast och snurrar om och om i mitt huvud. Den blonde blåögde skåningen avslutar sitt nummer snyggt med pyroteknik – det ger många pluspoäng hos mig.
Här kan du läsa vad Ola sa inför finalen.

Jessica Andersson – I Did It For Love
Ännu en ballad. En ballad som växer för varje lyssning och jag tror inte att det var en nackdel för fröken Andersson att ta vägen via Andra Chansen.  Sitter låten kvar hos svenska folket kan hon nog ha en bra chans ikväll. Själv håller jag Darin framför Jessica.
Här kan du läsa vad Jessica sa inför finalen.

Salem Al Fakir – Keep On Walking
Äntligen! Min favoritlåt i årets startfält och också den artisten som är med här som jag lyssnar på till vardags. Salem känns så självklar på scenen, både bakom sin flygel och vid mikrofonstativet. Och att plocka in Björn Gustafsson? Ett genidrag! Numret är snyggt med strålkastare som spelar över scenen och både golvet och tangenterna på hans flygel skiftar färg.
Här kan du läsa vad Salem sa inför finalen.

Anna Bergendahl – This Is My Life
Förhandssnacket har handlat mycket om Anna Bergendahl men hon tar det hela med ro. Själv fattar jag inte riktigt grejen. Jag ser inget speciellt med den här låten, den känns som en dussinlåt som jag kommer att ha glömt bort om någon vecka. Ja, om hon inte skulle gå och vinna såklart för då blir man väl aldrig av med den…
Här kan du läsa vad Anna sa inför finalen.

Eric Saade – Manboy
Flickfavorit nummer två och sist ut av alla artister. Efter alla ballader känns det nästan befriande med lite fart och action. Det är ett energifyllt nummer den unge Eric och hans dansare bjuder på men det mest spektakulära är givetvis ”dödsduschen”. Tänk att det kan regna i Globen?! Låten har en refräng som sätter sig fast oroande lätt och jag trallade på den hela vägen hem efter genrepet igår. Gör svenska folket det också på väg till telefonen?
Här kan du läsa vad Eric sa inför finalen.

Nu är det dags för pausunderhållning. Efter en medelmåttig sketch är det dags för en duell mellan Sverige och Norge. Diverse schlagerartister från de två länderna ska ”göra upp”. Bland andra skymtar Afrodite, Charmed, Shirley Clamp, Marie Rosenmir och Roger Pontare. Mest underhållande är duellen mellan Åge från Wig Wam och Jakob från the Poodles. Pinsammast är Kikki Danielsson som knappt kan hålla tonen… Mest jubel får Alexander Rybak, som ju vann hela Eurovision Song Contest förra året.

Nu har det blivit hög tid att redovisa lite röster. Först ut kommer rösterna från de sex internationella jurygrupperna redovisas. Dessa finns på plats i Ryssland, Serbien, Grekland, Frankrike, Irland och Norge. Därefter är det dags att redovisa rösterna från de fem nationella jurygrupperna som vi återfinner i Luleå, Umeå, Göteborg, Malmö och Stockholm.
I ledning efter detta finner vi Salem Al Fakir och hans Keep On Walking.

Näst på tur står rockarna i Casablanca som bjuder oss på en glamrockig version av fjolårets vinnarlåt La Voix. För första gången kan jag uthärda den här låten. Dessvärre slänger de in Malena Ernman i slutet av låten och det drar ner betyget. Nej tack till opera…

Nu finns det bara kvar en sak kvar – att utse en vinnare! Och i år heter hon Anna Bergendahl! Det är hon som vunnit svenska folkets hjärta och jag skulle tro att hennes liv nu ändras radikalt men jag tror inte att hon klagar.

Nu väntar en efterfest som nog kommer bli rätt vild och pågå rätt länge. Vi får väl se hur vi mår imorgon…

Club Killers, Strand, Stockholm 2010-03-12
Girls, Debaser Slussen, Stockholm, 2010-03-11

Pin It on Pinterest

Share This