Då var det äntligen (?) dags för final i årets Melodifestival. Tävlingen som många älskar att hata och hatar att älska. Att publiken som är på plats älskar varje sekund går inte att ta miste på. De har blivit uppvärmda av Hanna Hedlund och hennes kompisar som framfört schlagers i storbandstappning. Nu väntar vi bara på att direktsändningen ska dra igång.
Sändningen börjar med återblick på de tio senaste årens segrare, det är nämligen så länge som vi har hållit på med det här med deltävlingar och en Melodifestivalturné. Sen tar allt sin början ovanpå Globen där programledarna Marie Serneholt och Rickard Olsson framför Up Were We Belong som fått en ny, svensk text som handlar om Melodifestivalen. När vi till sist förflyttar oss till Globens kockande kärna får vi se programledarparet hissas ner från taket, ackompanjerade av publikens jubel och pulserande musik. Efter att ha hälsat oss på plats och de i tv-sofforna välkomna utbrister de i ett rungande ”Nu kör vi!” och artisternas inmarsch i Globen kan ta sin början till taktfasta applåder. Dansare iförda den av mig så hatade OnePiece:en (för dig som inte sett en sådan – tänk mjukisdress som är som en overall. Helt vedervärdigt fult.) hjälper till med presentationerna.
I år ser röstningen lite annorlunda ut. De nationella jurygrupperna är slopade till förmån för elva utländska jurygrupper. Dessa jurygrupper har tillsammans lika många poäng som svenska folket har att dela ut, närmare bestämt 473 stycken. Fördelningen av rösterna från telefonröstningen ser också den annorlunda ut i år. Den låt som får t.ex. 5 % av rösterna kommer få 5 % av poängen.
Men nu ska vi inte villa bort oss i röstningsförfarandet (eller bland halvtrista sketcher), det har ju blivit dags att spana in årets finalister. Innan varje framträdande kommer en anhörig till artisten som står på tur intervjuas. Vi kommer också få se nya sketcher med de synnerligen påfrestande förhörsledare som vi fått stifta bekantskap med. Är ni redo för lite musik nu?
Danny Saucedo – In The Club
Det här är riktigt trevlig popdänga. Dannys show sitter perfekt och det ser proffsigt ut. Jag roas också enormt av scenarbetarnas slit med ”väggen” som ska glida isär vid exakt rätt tidpunkt. (Detta är ju givetvis inget som syns hemma i tv-rutan.) Danny var tidigt favorittippad men vi får väl se hur långt det räcker ikväll. I pressrummet pratas det om ”Dannydorf” och det är många här som skulle vilja se honom som vår representant i Düsseldorf.
Min intervju med Danny Saucedo inför finalen hittar du här.
Sara Varga – Spring för livet
Hallå! Är det 1994? Är det Lisa Ekdahl som står på scenen? Nähä, inte det? Ja, lika trist är det åtminstone. Hela numret känns… daterat. Kom med något nytt liksom. Jag kan inte göra mer än gäspa och längta tills dessa tre lååååånga minuter är slut. Till min stora förskräckelse så har det pratats en hel del om att Sara har en skrällchans. Vi får väl se, vi får väl se…
Min intervju med Sara Varga inför finalen hittar du här.
The Moniker – Oh My God!
Är det Mikas och DiLevas kärleksbarn som står på scenen? Gah! Det kryper i hela kroppen på mig när jag hör denna vedervärdigt trallvänliga plåga. Det är så mycket i det här numret som jag ogillar; körtjejernas gester är alldeles för överdrivna, bandet fyller ingen som helst funktion och det är så grälla färger att jag får ont i huvudet av att titta på det. Helst av allt vill jag att The Moniker ska snava och trilla av sitt rullband…
Min intervju med The Moniker inför finalen hittar du här.
Brolle – 7 Days And 7 Nights
Det här är ett riktigt snyggt nummer! Brolle vet precis vad han ska göra för att fånga publiken, han äger scenen och bjuder ju till och med på lite pyro! Men låten. LÅTEN! Jag hade förväntat mig mer av honom faktiskt. Nog kan väl Brolle skriva bättre låtar än så här?
Min intervju med Brolle inför finalen hittar du här.
Linda Bengtzing – E det fel på mej
Nu snackar vi riktigt discoschlager! Precis det man kan förvänta sig av Linda Bengtzing. Vart den kvinnan hittar sin energi är en fullkomlig gåta men hon fullkomligt sprudlar av den. Det är kul att titta på Linda för hon ger verkligen allt. Något som kanske inte är riktigt lika kul är den gula klänningen…
Min intervju med Linda Bengtzing inför finalen hittar du här.
Nicke Borg – Leaving Home
Det här är väl den minst otippade artisten i kvällens finalfält. Jag tycker det är kul att han är här men låten säger mig kanske inte så mycket. Det är en klassisk rockballad och det är väl om sanningen ska fram inte riktigt min melodi. Jag gillar dock hans gitarrsolo och hologram!
Min intervju med Nicke Borg inför finalen hittar du här.
Swingfly – Me And My Drum
Den här låten har för mig vuxit under tävlingens gång. Första gången jag hörde den gillade jag den inte alls men nu går jag omkring och trallar på den. Ingen kunde vara mer förvånad än jag över den utvecklingen. Låten gillar jag som sagt var, den är medryckande och det är svårt att inte stampa takten. Men numret… Kunde de inte gjort något roligare än att slänga in trumslagarflickor med för lite kläder?
Min intervju med Swingfly inför finalen hittar du här.
Sanna Nielsen – I’m In Love
Ytterligare en låt att placera i schlagerfacket. Sanna är verkligen ett fullblodsproffs och har total kontroll på scenen. Och rösten! Oj, oj, oj… Låten är väl inte så värst spännande. Inte heller hennes ”laserbur” känns så himla kul. I det här startfältet tror jag inte att hon har någon jättestor chans. Tyvärr. För hon förtjänar att stå där som vinnare någon dag.
Min intervju med Sanna Nielsen inför finalen hittar du här.
The Playtones – The King
Fy. Fan. Jag saknar ord för hur trist jag tycker det här är. Hur gick det till när de gick vidare till Globen? Vem var det som röstade? Jag förstår inte hur ett gäng rockabilly smurfar kan göra någon glad… Trots att de tänder eld på scenen så blir det här aldrig hett.
Min intervju med The Playtones inför finalen hittar du här.
Eric Saade – Popular
Sist ut i årets final är Eric Saade. Har ni somnat hemma i tv-soffan så lär ni vakna nu. Att han är populär den unge Eric går inte att ta miste på, under de två publikgenrep som genomförts har han varit den stora favoriten hos publiken och även ikväll går han hem hos publiken. Det är ett spektakulärt nummer han bjuder oss på (i år igen, ni kommer väl ihåg hans dusch från förra året?), låten toppar redan singellistan och jag räknar honom som favorit till segern ikväll.
Min intervju med Eric Saade inför finalen hittar du här.
Det var det. Alla bidrag är nu framförda och det har blivit dags för den första obligatoriska snabbreprisen. På scenen jobbar scenarbetarna samtidigt frenetiskt att städa undan glassplittret från Eric Saades nummer.
Efter det att huskören och husdansarna får välförtjänt uppmärksamhet har det har nu blivit dags för de artister som under resans gång ”gjorts om” av Peter Stormares karaktär Harry Kane. Det är alltså Lena Philipsson, Nanne Grönvall, Christer Sjögren och Ola Salo som står på scenen tillsammans. De framför Scorpions låt Rock You Like A Hurricane och de klarar sig förhållandevis bra. Ola Salo är den som drar ner mest jubel från publiken.
Det har nu blivit dags att redovisa poängen från de utländska jurygrupperna. De länder som är representerade är Frankrike, Grekland, Irland, Kroatien, Malta, Norge, Ryssland, San Marino, Tyskland, Storbritannien, Ukraina. Den som avger rösterna är Adam Alsing. När alla röster är avlagda är det Eric Saade som är i ledning, dock är den knapp. Vi får väl se om svenska folket kan ändra på det!
Efter att vi fått höra hur stämningen är i greenroom, fått se snabbreprisen ytterligare en gång har det blivit dags för ytterligare en tradition i dessa sammanhang – en cover på förra årets vinnarlåt. I år har hårdrockarna i Dynasty fått äran att framföra This Is My Life (Nej, de är inte ett av Sveriges hetaste hårdrocksband…). Sen dyker hon då upp i egen hög person, Anna Bergendahl, med Sångfågeln i högsta hugg. (Ja, det är så priset man vinner heter.) Nu återstår det bara en sak. Att utse en vinnare! I år var svenska folket och jurygrupperna av samma åsikt – Eric Saade var mest populär. Han kan nu boka sin resa till Düsseldorf i maj för att representera Sverige i Eurovision Song Contest!