Popcirkus som har börjat kännas som lite av en tradition för mig på onsdagarna. Det som jag från början tyckte kändes väldigt konstigt har nu blivit hemtamt och därför känns det lite tråkigt att säsongen redan är slut. Kvällen börjar med the Sounds, som ska ut på turné med No Doubt i sommar. Publiken är på hugget och jublar så fort de ser frontfiguren Maja Ivarsson. Jag har faktiskt gått och väntat på lite nytt material från the Sounds så den nya singeln No One Sleeps When I’m Awake känns kul att höra. Jag tycker att the Sounds bjuder på en riktig show och jag måste medge att Maja är riktigt skicklig på scenen och vet precis vad hon gör för att få publiken dit hon vill. Jag hade gärna sett mer än tre låtar med dem för det här var riktigt kul!

Någonstans i en soffa i lokalen har Lykke Li blivit intervjuad. Eventuella försök att höra vad det pratades om var lönlösa. Precis lika lönlösa var mina försök att ta mig till den lilla scenen för att se henne framträda. Det är fullt med folk och jag bestämmer mig för att helt enkelt stå kvar där jag står. Jag har en liten monitor inte långt ifrån mig på vilken jag kan se henne men då ljudet inte är det bästa tröttnar jag fort på den lilla monitorn och vänder mig istället mot den stora scenen där roddarna håller på att få bort the Sounds grejer och fram Peter Bjorn and Johns. Roddare måste vara ett släkte som får minimalt med uppmärksamhet. De jobbar snabbt, effektivt och precist. Jag är väldigt imponerad av hur de kan ha koll på alla sladdar! Någonstans i bakgrunden hör jag I’m Good, I’m Gone med Lykke Li och på scenen går en kille omkring och byter ut färgen på lysrören.

Efter ett inslag om sambandet mellan fotboll och musik, som jag nog måste ta mig tid att se i efterhand på SVT Play, är det Peter Bjorn and Johns tur att ställa sig på stora scenen. Jag hade glädjen att se dem live för drygt en månad sen, och då som nu gör det mig riktigt lycklig. Mindre lycklig blir jag av dansarna och kören de har med sig på scenen. Efter det att de rivit av Nothing To Worry About blir det dags för en intervju på scenen där det reds ut vem som är vem i bandet. Det pratas också om det faktum att Björn Yttling är en synnerligen välanlitad producent för andra svenska artister, t.ex. Lykke Li som ju finns på plats ikväll. Vi får höra ytterligare en låt från Peter Bjorn and John, Living Thing, innan det blir dags för avslutningen då alla kvällens artister är med på scenen, det blir en cover på Depeche Modes låt New Life. Passande med tanke på att det är just Depeche Mode som Peter Bjorn and John ska vara förband till senare i år. Samtidigt slängs 5-6 jättestora ballonger ut i publiken. Och dessa jätteballonger skapar jätteproblem för alla i produktionen, jag ser paniken i deras ögon när ballongerna far omkring helt okontrollerat och är mer på scenen än ute över publiken. Jag tror inte att det var så de hade tänkt sig att det skulle bli. De försökte teckna åt publiken att ballongerna inte ska upp på scenen men de kämpade förgäves. Så var direktsändningen slut och Peter Bjorn and John bjöd på ett extranummer, Losing My Mind. När det verkligen är slut och bandet gått av och ljuset på scenen släckts ned står jag och önskar mig mer. Det är vad hela kvällen har gett mig – mersmak! Både på Popcirkus och på banden. När spelar egentligen Peter Bjorn and John igen i Sverige…

Bilder från konserten finns i vårt galleri. För att komma dit, klicka här.

Jag lämnar Debaser Medis funderandes på två saker om skor; hur klarar Maja Ivarsson av att gå i sina höga klackar och varför har Per Sinding Larsen så höga klackar?

Perssons Pack, Debaser Medis, Stockholm, 2009-04-02
Timo Räisänen, Nalen, Stockholm, 2009-03-05

Pin It on Pinterest

Share This