Musicstage.se

Noah And The Whale, Babel, Malmö, 2010-04-20

Att ett vulkanutbrott på Island skulle få konsekvenser som spände över vitt skilda områden hade få anat för ett par veckor sedan.  Kristofer Lundström, programledare för SVTs Kobra och hans kollega fotografen Carl Magnus Lindström sitter fast i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten utan att kunna flyga hem. I Barcelona har en svensk familj lyckats övertala ett bussbolag från Sverige att köra ner tre bussar som skall ta svenskar med sig hem, ett konststycke som bygger på medmänsklig tillit.

På en scen i Malmö står Noah And The Whale utan gitarristen Fred Abbott, som har blivit strandsatt i Storbritannien. Det är något vanskligt då en hel del låtar kräver två gitarrister för att ljudbilden skall bli tillräckligt djup. Men frontmannen Charlie Fink säger några uppmuntrande ord och försäkrar oss om att de omgjorda, akustiska, låtarna kommer att låta minst lika bra. Vi tror honom.

Noah And The Whale är minst sagt ett säreget band. Från att ha varit musiknördnarnas guldkorn, ett band som inte fått mediernas ögon på sig till att göra en uppföljare som är mer komplex i sitt utförande och saknar nästan helt tweens särpräglade sound. I normala fall brukar albumkedjan se ut så här; först gör bandet ett mästerverk som första platta, sedan kommer den andra som är en tillbakagång för att på den tredje göra comeback. Kedjan är bruten sedan de släppte sitt andra album förra året. Nu kommer den i framtiden att se ut: första skivan är en tillbakagång, andra ett mästerverk och tredje, ja det kan vi endast sia om.

I den forna kyrkan som nu utgör Babel predikade Noah And The Whale om att midtempo är det nya uptempo . Vi blev frälsta. Det visade prov på att snabbhet är ingenting märkvärdigt. Är man en val så glider man fram i långsamt tempo längst urhaven i sin ståtliga storhet. I My Broken Heart får vi höra valens ensamma skri över kärleken som flöt förbi. I en av kvällens guldkorn Our Window får vi en intim upplevelse utav en av deras vackrast utformade låtar och till det ett alldeles lysande crescendo av yppersta världsklass. Mary förtjänar stora plus och likaså Rocks And Daggers. Däremot kändes singlarna 5 Years Time och Blue Skies något påtvingade som om publiken inte skulle uppskatta deras lugna melodiösa set.

Om de fortsätter med devisen ”midtempo är det nya uptempo” så kommer det inte att dröja länge förrän Noah And The Whale är på allas läppar och får det erkännande de förtjänar. I den absolut sista låten First day of spring berörde de inte bara våra hjärtan utan de skvallrade om en ljusare framtid. En framtid kantad av komplexare toner, djupare texter och ett stillsamt öppet hav där en ensam val glider fram med ett stort tryggt leende.

Esau Alcona

Visa alla artiklar av Esau Alcona (24 st)

A-Ö

2011

2010

Vad händer?

Fler bevakningar...  (totalt 3st)