Caj & RevolverBlå har gjort det!!! En alldeles suverän platta på alla plan!
Johan Glössner spelar alla instrument och den här otroligt suveräna musikern gör det som vanligt alldeles fantastiskt! 
Alla texter och musik är skrivna av Caj utom en, Udda fågel, som är skriven av Caj och Dan Viktor. På ett spår är Thorsten Flinck med och sjunger och på ett annat Sofia Loell.

Det här är så ruggigt bra så jag undrar om det kanske är det bästa Caj gjort, men samtidigt så har alla hans plattor berört mig mycket.
Det som gör den här extra bra är flytet på den. Alla låtar bildar ett briljant musikaliskt sound, ett melodiskt och textmässigt flöde som sällan hörs. Dessutom har nog Caj aldrig sjungit bättre än nu.

Allt är så välgjort, ja, jag menar verkligen allt! Texter, melodier, produktion, mixning, mastring, ja, allt!!!
Det finns inga missar, det finns inget att slå ner på, det är bara magiskt!

Jag får även känslan av en annan Caj, en gladare Caj! 
Texterna är lika ärliga och skarpa som vanligt och faktum är att jag lyssnar om och om igen och det blir bara bättre och bättre.

I varje låt målas det upp bilder/tavlor som är så påtagliga att jag kan se dom och till slut har jag en hel utställning med bilder som belyser hela livet, på gott och ont!

Det är vackert, det gör ont, det levs i skymundan av vissa och i förgrunden av andra.
Vi får se bilder av “hon som alltid såg när alla andra bara stod och tittade”, alkoholisten, tiggaren som söker din blick, rädsla, hopplöshet, hopp och en massa annat och allt flyter på som en härlig bäck som är full av hårda stenar i en skog som jag önskar var oändlig.

Det här är helt enkelt ett mästerverk av Caj och Johan som inte får missas!!!

Kan inte minnas vem det var – Låten börjar med något entonigt  kanske en synth, som dröjer sig kvar låten igenom så kommer Cajs röst up to face med de tänkvärda raderna: “Kan inte minnas vem det var. Ibland har mina tankar alltför bråttom. Igår var min framtid idag, idag har jag inte kvar i morgon, idag har jag inte kvar i morgon.” 
Här kommer sedan en lite mer ljudbild och Caj går igenom vem det kunde varit som han inte minns.
Hans “Aah” sitter på precis rätt ställen och lagom mycket och man ser låten på hans sätt. Raderna “Men, jag minns när jag var liten. Den där gången när jag dog. Det fanns bara vackra bilder, det fanns bara jag och tiden, kanske var det då som jag förstod” ger mig rysningar.
Låten mynnar ut i en gitarr som flyter bort. Oerhört bra låt!!!

Du hittar alltid rätt – En skön vågkänsla i melodin som dyker upp. “Du hittar alltid rätt och vi som tror vi ser att du har kommit fel är så små. Du gör det på ett sätt, för du är mycket mer, för du har blivit hel.”
Om hen som alla andra vill vara, som alltid vetat vem den var. Som när vi andra dog, tystnaden men du stod fortfarande kvar med hjärtslag som hördes. “Ren som ett barn, med sanningen kvar”.

Lever i bilder – Det här är en klar favorit på plattan med ett så välformulerat och flytande språk att jag återigen får rysningar. Ett piano inleder låten och ligger vackert kvar genom låten.
Med refrängen som lyder “Lever i bilder alla har del i allt. För vi är liv. Ingen har samma verklighet men allt är sant. För vi är liv”.
Texter om någon som sjunger en sång, staden som längtar efter någon slags tystnad men “sirener tjuter på håll, ja det ekar mellan husen”. “En tiggare söker min blick. Jag undrar vem han var, vem han är, vem han saknar”. 
Alla som spelar sin roll. Ett gammalt fyllo som står och skakar.
Solen som lägger sig ner och hur nattens änglar vaknar.
Att “mitt i kaoset så finns det någon slags kontroll” och när man blundar så kan man ändå se.

En hyllning till livet – En vän ringer till Caj och berättar att han är sjuk och snart ska dö och alla kan vi nog sätta oss in i hur det skulle vara, hur man skulle ta det, vad skulle man säga? kan man överhuvudtaget säga något utan att det låter krystat tänker jag och på det gråten?
Sången är till honom och en slags hyllning till livet och till hans barn och till alla som slutat ta allt för givet.
Vännen säger “Alla ska vi dö Caj det är så det är” och att han “ändå är glad att han fick vara med. Att så många inte lever ens när dom är i livet och att han var likadan förut och tog det mesta för givet”.
Han fortsätter berätta hur han ibland går ut i skogen och bara skriker och om hur det är “när ungarna tittar på honom och han inte hittar orden”. Om “att alla ska vara lika inför döden är nog bara sant tills det är ens egen död man möter”.
Caj: “Åh, du lever mer än nån jag vet. Åh, du lever mer än din verklighet”.
Caj fortsätter med hur han alltid kommer vara bredvid honom och fortsätta vara lika levande precis som då. Om hur tiden får andra regler när någon blir sjuk, hur man bara kan leva nu. Han tackar för hjälpen “att se sådant han aldrig förut sett och hur han fått tårarna tillbaka och även kan känna glädje igen”.
När jag hörde den här låten live första gången så kom tårarna och tankarna på vad jag själv gör med min tid här i livet. Alldeles fantastisk låt och sorglig!!!

Där ingen ser det vackra – Ännu en lysande och sorglig låt som jag tolkar som att en människa lever i sin egen värld, kanske något åt depressionshållet, på grund av att hen aldrig riktigt fick vara med och att ingen såg det hur det låg till. Ingen såg det vackra i det som kanske var lite annorlunda. Hur hen kämpar men har en spegel utan bild och som lever i någon slags film som ingen annan ser. Hur man bara kan vara sig själv och att världen inte alltid räcker till för det som trots allt är vackert.
Hur man bara är med sig själv i en värld som man inte tillhör och hur man skapar sitt eget land i det som aldrig finns.
“Landet Ingenstans. Som ingen annan vet”.

Allting kommer hit igen med Sofia Loell som körar – En låt om hur saker som vi inte vill även kommer hit igen och en känsla av famlande i ett mörker när blickar möts.
Hur ska vi förstå något av det här när vi inte vet vilka vi själva är? Att “innan något fanns, fanns ingenting och det fanns överallt”. Att “det finns bara just nu och vi kan bara vara oss själva men ändå så mycket mer än det vi ser”. “Men allting kommer hit igen, det är allt jag vet min vän”.

Jag ser det vackra i dig – Om att det kanske är tur att vi inte har svaren som ofta blir till labyrinter. Det finns fler än en verklighet.
“Själv kan jag äntligen leva. Jag ser det vackra i dig. Nu kan vi fortsätta resan. Jag tror på dig och på mig”.

Letar efter ekon med Thorsten Flinck – En kärlekslåt och en längtan tillbaka till den stora kärleken men där allt blev fult. Om en tid när man känner sig hemma överallt ihop med den man älskar. 
Hur man ser det vackra i varandra som inte många kan och om hur man vill dit igen.
Att vi säger att kärleken är störst av allt och att i varje tanke så finns den andre med. Tiden då det enda som var viktigt var du och jag och om hur vi öppnade våra hjärtan varje dag.
Hur man i den andres ögon ser allt det där som man vill ha. Men så händer det där som inte borde hänt, som är så stort och bränner överallt.
“Hur det fula kom från alla håll, men kanske mest ifrån en själv”. Hur det gör så jävla ont och det försvinner aldrig.
Ekot hänger kvar och man vill tillbaka till det stora, kärleken.

Udda fågel med Dan Viktor – Låten börjar med raderna ” Jag fattar inte livet men jag vill inte dö. Hur jag än vänder och vrider mig är det nåt som stör. River och sliter, så har det vart sen jag var liten. Det är samma nu som förr”.
Det här är en fin låt om hur man än blundar ser bilden klar. Hur de vuxna blir små och utan svar. När man inget förstår och står utan svar. Om hur skammen blivit ens färg. Minnen från varje blomma och årstid och hur man blev kvar när de andra landade och ingen såg sig om.
Man står där själv, det som blev ens första ärr. 
Att vara udda och svårigheterna i det och minnen som alltid finns kvar inom en.
Om allt som man “drömde och gömde men glömde sen”.
Hur sångerna som alltid sjungit i honom sjunger och han lever än.
Uppmaningen är att: “Udda fågel flyg.  Alla har sin flock och du kan flyga. Udda fågel flyg”.
Som på alla andra låtar på den här plattan så finns det där drivet, flödet och instrument som skriker och som viskar, så fantastiskt välgjort.

Skjuter i mig mod – Den här låten måste bara lyssnas på, ja precis som de övriga! 
Jag har svårt att sammanfatta den här låten utan att skriva ner hela låttexten så jag måste helt enkelt lägga ut första versen.
” Jag är du och du är jag och nu tillsammans är det vi kom och gör mig fri. Speglar går i kras bilder helt ur fas skjuter i mig mod brinner i mitt blod.Döden ger mig liv lånar ut sin tid är nån annanstans som om jag aldrig fanns. Jesus bara ler vet ju hur det är när lögnen blivit sann när den man är försvann.
Ge mig nåt annat som får tiden att stanna ge mig nåt annat”.
Som ni ser så är flödet i texten enormt bra flyt på precis som på varje låt och melodierna likaså.

Dina ögon säger mer – Det här är en väldigt vacker och sorgsen låt om hur man “spelar sin roll väl, betalar med sin själ” och hur andra köper det för dom vill det ska vara sant.
Men man lever i en falsk verklighet och fortsätter le även om ens ögon säger mer. 
Lögner är luriga och man kan fastna i de själv trots att man bara är ett skal. 
Caj förklarar det hela mycket bra i den här låten med att “ingenting är värt något om det inte är på riktigt och lögnen lurar även dig så var försiktig”.
Man hittar aldrig hem om man inte är sig själv.

Jag skriver det igen: Lyssna, blunda och följ den steniga, kurviga bäcken, de tysta skriken, längtan, sanningarna och det vackra som flyter genom hela plattan!!!

Artisten fnns på Spotify, lyssna här

RevolverBlå:s facebook finns här.

 

Lars Winnerbäck - Granit och morän
Dark Funeral - Where Shadows Forever Reign

Pin It on Pinterest

Share This