Eclipse har som band ofta varit ute o famlat, stundtals förbaskat finkänsligt och balanserat, men hela tiden med fragment, element och hela spår som helt enkelt inte räckt till. På Armageddonize lyckas dock bandet genomgående hålla en ruskigt hög nivå, aldrig tidigare har kvartetten visat sådan harmoni och beslutsamhet utan att tumma på vare sig melodier eller attityd. Det har vi nog till stor del att tacka Mårtenssons fina utveckling de senaste åren även om Magnus Henriksson givetvis har stor del i bandets framfart.
Det femte albumet i ordningen är således en komplett historia, dynamiken är konsekvent närvarande men inkräktar sällan på den röda tråd som så fint presenteras. Refrängsökandet är inte alls lika centralt som tidigare, missförstå inte nu, plattan är fullproppad med härliga refränger som skvalpar på gränsen till publikfrieri. Men musiken är inte enbart en transport mot höjdpunkterna, tvärtom så är det snarare de mer ordinära bitarna som stärker skivan och gör den så pass bra som den är.
Nej det är egentligen bara att lyfta på hatten och konstatera att Armageddonize är en lysande platta, så luta er tillbaka och njut. Lägg lite extra energi på att fånga in Robban Bäcks fantastiska skinnbankande och gotta er i musik som passar lika bra i hemmets lugna vrå som på förfesten.