Det första som slår mig är Jesters väldigt bekanta röst och efter mycket funderande kommer jag fram till att det givetvis är popartisten Andreas Johnson. Musiken är även den snarlik, men mer åt det välstrukna pophållet.

Stranger days är onekligen väldigt radiovänlig pianopop. Kanske beror det på att min egen far är pianist eller beror det på min oerhörda kärlek till pianopopens kungar Coldplay, men piano för mig är lite magiskt. Hade det inte varit för det dominerande pianoinslaget i musiken hade jag snabbt tappat intresset för plattan. Men liksom många andra popplattor växer även den här efter några lyssningar och jag känner hur jag sakta vaggas in i det där varma, trygga radiosoundet.

Det inledande spåret Outerspace är en helt klart en radiohit, medan den vackra kärlekslåten Leaving snabbt fångar mitt intresse på ett helt annat plan. Jonatan har kanske ingen stor röst, men kan med enkla medel beröra även en rocker som mig. Mitt favoritspår på skivan är absolut det sista spåret Waltz, vars valsande pianoslinga känns drömlik och får mig att stirra ut genom fönstret och mina tankar att vandra.

Allt som allt är Stranger Days en helt okej popplatta med potentialen att få till några radiohitar, men om Jonatan siktar på högre mål måste han anstränga sig mer för att stå ut ur mängden.

Jester finns på myspace, för att komma dit klicka här.

Jester finns på Spotify, för att lyssna klicka här.

Skivrecension, Korpiklaani, Ukon Wacka
Skivrecension, Korova Station, Lo-Fi Sampler [EP]

Pin It on Pinterest

Share This