Trots att mannen som skapade Helloween har några år på nacken prickar han in de flesta tonerna och tillsammans med sin fantastiska utstrålning skapar han en stämning som stundtals håller världsklass. Visst, man kan tycka att han helt tar över scenen, resten av bandet gör sitt allra bästa men lyckas aldrig riktigt bryta sig ur Hansens skugga. Gamma Ray har blivit mer och mer enmansshow ju längre in på tvåtusentalet åren har lidit.
Det behöver ju givetvis inte vara…
Egypt 80 bildades 1979 med Seun Kutis far Fela Kuti som grundare. Han är en av de viktigaste afrikanska artisterna under 90-talet, och när han gick bort 1997 så tog sonen över. Stilen kallas afrobeat, en blandning av jazz, rock, funk och afrikans musik. Det är svårt att stå stilla till de dansframkallande rytmerna. Alla i bandet har en viktig musikalisk del i låtarna och jag slås över hur enkelt de spelar ihop, som att de aldrig…
I höst släpper Olsson till min förtjusning en ny skiva och så som det sig bör så spelar hon några låtar för oss idag. På den här skivan har hon med sig två musiker till, en trummis och en keyboardist. Första låten från nya albumet hon spelar heter I´ll take the blame, där trummorna ger en helt ny dimension åt hennes stil. Refrängmelodin är stark och det blir bara bättre av trycket från trummorna. I många av…
Spelningen drar igång med skriande gitarrer. Det är trångt framför scenen och jag känner hur jag vaknar till liv igen. Jag har gäspat stort innan spelningen men all trötthet är som bortblåst när den väl startar med Allt ska försvinna. Det är precis så där bra som jag hade hoppats att det skulle vara. Ingen tid ödslas på onödiga mellansnack utan låtarna får tala för sig själva och jag uppskattar det.
Jag som gillade Masshysteri, Hurulas tidigare band, får ju…
Tove Lo är ju en av våra senaste popexporter och det märks att även den jämtländska publiken tagit henne till sina hjärtan. Redan innan hon klivit ut i strålkastarnas sken så klappar publiken taktfast och skanderar hennes namn. När hon gör entré ser hon ut som en sommardröm i jeansshorts och en vit t-shirt. Hon dansar omkring barfota på scenen som om hon aldrig gjort något annat.
I rask takt klarar hon av Not On Drugs, Out Of Mind…
Inte för att det är ett ovanligt stort band på scenen, men känslan jag får är att det finns många fler musiker än det faktiskt är. Varje låt är som en egen liten historia och tar mig med till olika ställen. Användandet av många instrument hjälper nog till på vägen, det delas ut små egenskaper till de olika låtarna som gör att alla får en personlighet. Samspelet musikerna emellan är fantastiskt härlig att se, det är tydligt att…
Jag gillar ju Kristian Anttila! Hans musik passar mig som handen i handsken och jag blir glad av att bara se honom komma upp på scenen. Det är inte första gången jag ser honom live så jag vet mycket väl vad som väntar och eftersom jag precis plågat mig själv när jag sett bortkomna tonåringar ute på festivalens största scen känns det lite som att komma hem. Jag vet redan på förhand att jag inte kommer bli besviken.
…
Mobiltelefoner riktas mot scenen när ljudet sveper över publiken. Samtidigt drar en gång på storbildsskärmarna uppe på scenen, röken väller ut och så kliver de fyra killarna ut. Falsettskriken tar över och det är då jag välsignar mina öronproppar. Pojkband och öronproppar är ju som gjorda för varandra! Så drar då spelningen igång. Det är framförallt dansen som imponerar på mig. De har nog svettats många långa timmar i dansstudion och det har gett utdelning. Men allt annat då? Visst…
Mobiltelefoner riktas mot scenen när ljudet sveper över publiken. Samtidigt drar en gång på storbildsskärmarna uppe på scenen, röken väller ut och så kliver de fyra killarna ut. Falsettskriken tar över och det är då jag välsignar mina öronproppar. Pojkband och öronproppar är ju som gjorda för varandra! Så drar då spelningen igång. Det är framförallt dansen som imponerar på mig. De har nog svettats många långa timmar i dansstudion och det har gett utdelning. Men allt annat då? Visst…
Den raka och rättframma rockmusiken går hem hos publiken och även jag får erkänna att jag rycktes med av de publikfriande riffen. Visst, det blir en hel del gitarronani, Dregen är i alla fall i mina ögon först och främst gitarrist vilket ibland blir lite väl märkbart. Men det hålls i princip genomgående på rätt sida gränsen av vad som är tolererbart och görs på ett sätt att det ofta hålls intressant och spännande.
Det bjussas självklart på mycket material…