Festival

Jag har inte lyssnat alltför mycket på The Sounds men det är alltid kul att se dem live. De bjuder alltid på en kul show och massor av ös. Publiken är inte sen att haka på och det röjs rejält framför scenen. Man har inte tråkigt en sekund! Låtar som Seven Days a Week och min favorit Hurt You hjälper till att höja temperaturen ytterligare. Alla år av turnerande runt om i världen märks tydligt. De har massor av erfarenhet…

Det är ingen idé att ljuga. Jag är inte någon synthare. Jag kan inte speciellt mycket om synth. En stund funderar jag på vad jag gett mig in på. Jag bestämmer mig illa kvickt för att det inte spelar någon roll ikväll. För jag gillar det jag hör. Jag gillar det jag ser. Om det är nya eller gamla låtar jag hör har jag ingen aning om. Den enda låten jag känner igen är I’m Phoning a Friend, and He…

Ett bättre djur inleder spelningen och den följs sedan av Jag ser solen i dig. Publiken är givetvis direkt med på noterna. Jag måste väl erkänna att jag inte lyssnat så mycket på senaste plattan Från där jag ropar. Det är framförallt debutplattan Caligula jag lyssnat på. Därför blir jag mer än nöjd när Shane MacGowan ljuder över publiken. Det är lite råare och punkigare soundet jag tilltalas av.

Det här är andra gången jag ser Hästpojken i år. De…

Det här är förmodligen den spelningen jag sett framemot mest under hela festivalen. Det är första gången jag får se Bye Bye Bicycle live och jag är riktigt nyfiken på hur det ska te sig.  Det blir en kort och intensiv spelning vi bjuds på. Sångaren André Vikingsson står inte stilla en sekund. Han trampar runt på scenen, skuttar, dansar, faller ner på knä och gestikulerar vilt. Jag måste nog erkänna att jag har svårt för att stå stilla själv.…

Publiken jublar och klappar takten när Salems band drar igång första låten. Jag skymtar Salem själv dansandes bakom scenen innan han tar steget ut i strålkastarnas sken. Efter en lite trevande inledning radar han upp mina favoritlåtar It’s Only You och Roxy. Publiken börjar nu vakna till på allvar,  de applåderar ljudligt och sen finns det ingen hejd på det hela. Det klappas, tjoas och dansas. Givetvis sjungs det också med. Som i senaste singeln 4 O’Clock. Salem konstatera lugnt…

När bandet drar igång sin spelning blir det stor kontrast mot den dansmusik som tidigare pulserat ut över lokalen. Mina öron njuter av bytet av ljudbild! Det tar inte många sekunder för mig att dra slutsatsen att David Sandström har begåvats med en av Sveriges bästa rockröster. Publiken kliver försiktigt närmare och närmare scenen för varje låt. Till slut får David själv nog av försiktigheten och uppmanar oss alla att komma fram till scenkanten och det är då det lossnar…

Mitt på scenen tronar ett jättelikt björnhuvud förklätt till discokula. Framför detta finns ett stort DJ-bås där Patrik Arve huserar. Det finns också plats för två trumset, två storbildsskärmar på vilka det visas textrader och ännu fler björnhuvuden. Bröderna Jocke och Klas Åhlund har fyrkantiga gitarrer som är beprydda med små speglar som reflekterar ljuset från strålkastarna. Det går egentligen inte att beskriva med ord vilken påkostad show de bjuder på. Snacka om att det här bandet utvecklats sen de…