Det finns många coverband som lever på att vara så lika originalen som möjligt, främst musikaliskt men ofta även visuellt för att ge ett så bra intryck som möjligt. Inte riktigt så i kväll.
– Det här handlar inte om lösmustascher och peruker, säger producenten Erik Rynefors. Det är Sound-alike Queen, vi strävar efter att låta så likt studioalbumen som möjligt. Men samtidigt utan backtracks och liknande, allt är live!
Till sin hjälp på scen har Johan Boding Night of…
Detta tillvägagångssätt att skapa musik som i en historieserie har Steve dock tidigare använt sig av. Det var sommaren 2012 som han gjorde EP:n 3OKI där det istället fanns 3 singlar. Efter denna EP kom releasen av Steves andra fullängdsalbum Neon Future så vi kanske kan förvänta oss ännu ett fullängdsalbum denna gång?
4OKI har fyra spår som tidigare nämnt och alla dessa har Steve gjort tillsammans med fyra olika artister. Första spåret heter ILYSM som Steve gjort i samarbete…
Efter att både Travis Scott och Kelela ställer in med kort varsel fick Göteborgspubliken just Parham med vänner som tröstpris. En fantastisk möjlighet kan en tro men en otacksam gåva då Parham får stiga på efter Stormzy som nästan fick Linnétältet att börja brinna.
Klädd i ett otroligt självförtroende som bara en man som bär ljusa byxor i hällregn och lera har, stiger han på scenen i kondensen som skapats av publiken. Och det är här det på något sätt…
23-åriga Michael Omari från södra London hade med sig mer energi, karisma och scennärvaro än många av veteranerna i branschen. Den övertaggade publiken kokade redan under uppvärmingslåten som drogs igång av DJ:n och fyllde hela tältet till slut.
De stora musikaliska nationerna har alla något de bidrar med just nu, USA har de stora showerna, Kanada kommer med groove och Storbritannien kommer med grime vars energi är en lika stor del som kvalitén i materialet.
Omari fick äntligen igång Slottsskogen…
Under artistnamnet Big Sean inleder han kvällen med att spränga ljudvallen och får vattnet som har samlats på marken kring Slottsskogen att vibrera till den grad att den skakas. Den basgången var inte att leka med och en undrar hur dikespersonalen klarar av att stå på plats med öronproppar av enklare modell.
Big Sean, som visade sig vara den minsta av de minsta i storlek lät mer än sin fysiska kroppsstorlek. Med sin ”Made in America” sköld på ryggen är det dock…
Där har ni gott folk, ribban är inte satt högt när The Libertines stiger på en scen. Därför känns det fel att skriva om hur tärd Pete Doherty ser ut och om Carl Barât är medveten om vart han är. Sammanfattningsvis räddas denna spelning av materialet som bandet har i bagaget men då får en verkligen blunda och bortse vad som pågår på scen.
När ögonen är stängda så kan en bortse från den avgrundsdjupa och mörka dekadensen som bandet bär…
Artisten som Mats Nileskär har beskrivit som resultatet av ”Så vad händer om du blandar neosoul-hjälten Bilal med rapvirtuosen Busdriver? Tar delar av funk- och jazzhistorien, och trycker ihop den med Los Angeles äventyrslystna hiphopunderjord, som redan för 25 år sedan raderade ut gränserna mellan rap och sång?”
Länken mellan D’Angelo och K-Dot är just Anderson Paak som denna fredag förförde vädergudarna och vände vädret till sin fördel. I en avklippt rutig skjorta och solglasögon tog han över Slottskogen och tjusade publiken…
På en grå och blöt fredag står Erik framför Way out Wests publik och återigen blir en förvånad över den tidiga speltiden. Både Stockholm Music & Arts och Way out West väljer att öppna dagen med just Lundin vilket är märkligt med tanke på den kaliber som denna artist bär med sig. Erik Lundin har full kapacitet att stå på den största scenen och omringas av Göteborgsnatten.
Trots att dagen är ung och publiken är nyvaken så startar Lundin dagen…
Utan några som helst skarpa kanter skapar han ett set som bjuder in natten till Linnéscenen och lyckas vara en utmanare till gamla rävar som Moressey som konkurrerar på Flamingoscenen. Här måste det dock nämnas att KAYTRANADA största ess i ärmen är projektionerna som han har på skärmen bakom sig. Genom att varva konst och rörlig video ger han den lite äldre publiken nostalgirysningar. När svartvita videoklipp på en 90-tals Janet Jackson börjar i bakgrunden förstår en att denna recension…
Här skulle det vara en massa ord om Pete och hans kompisar. Men de ställde in 5 min innan spelning. Bokstavligen. Upprördheten!