Stundtals så blir det lite väl mesigt och jag önskar att hela skivan kunde ha samma kraft som i Can´t Stop Love, Rain On My Parade och I´m Not Waiting. Det är i de låtarna som Angelicas fina ton kommer till sin rätt och hittar rätt bland de genomgående snygga melodierna på skivan. I övrigt så är det absolut inte dåligt, det kommer bara inte upp i samma nivå som ovan nämnda låtar.
Om man gillar modern AOR, festliga…
Pre-showen bjuder på gitarristen Patrik Lundström, som får med hela globen på sjönsjungande allsång till Forever Young. Lundström har varit med som musiker sedan starten och han sjunger fantastiskt bra. Stämningen fyller upp den runda arenan under årets minst jämställda kväll och jag undrar om ett gäng killar skulle få ihop samma glada, uppsluppna stämning. Jag njuter av allas tjejers fina kläder och ser lika mycket skålande som jag hör skrålande runt borden, och det stojas också vilt på läktarna.
Dramatisk…
Att påstå att jag hade höga förväntningar på Bastille skulle vara en underdrift. De var snarare skyhöga. Jag såg denna brittiska kvartett live i somras och jag blev överväldigad av deras framträdande. Sedan dess har jag väntat och längtat efter den här kvällen och jag har inte varit ensam om det. Biljetterna sålde slut på nolltid, spelningen flyttades från Debaser Medis till Arenan och biljetterna såldes återigen slut. När nu bandet gör entré på scenen är det till stort…
Egentligen är det inte så konstigt för deras två första album är inget man öppnar skumpan och firar i glatt jubel när man hör. Senaste plattan, The Book Of Eliot, är däremot i högsta grad en platta man gör bäst i att lyssna igenom. Alstret känns mycket mer genomtänkt än de tidigare två plattorna, bandet har tillsammans med svenske Magnus Lindberg (mix och master)hittat en smutsig men snygg råhet. Låtmaterialet håller även det hög klass, det är dynamiskt och…
Det sex personer starka bandet har lyckats skapa en skiva som får mig överväldigande glad. Jag känner mig som en treåring på en lekplats full med för många roliga leksaker; vet inte vad jag ska välja att börja med. Let’s be still är för mig en godispåse fylld med de bästa karamellerna; oväntade rytmförändringar, annorlunda instrument, vackra stämmor, sångröster med karaktär, och allt binds ihop med en vacker rosett som kallas bra ljud. Skivan är oklanderligt mixad, något jag…
Vemodet är dominerande i de fantastiska melodierna, jazzen slår igenom på ett lågmält sätt genom hela plattan. Men det är från den italienska filmmusiken Björler har hittat det mesta av influensen, från gamla Morricone till nyare Rizzi. Plattan är dock ett hopkok av bitar tagna från musikvärldens alla möjliga vrår, det är progressivt och fint. En av de saker som gör plattan så imponerande är att den går sin egen väg, blandar och ger men att det fungerar så…
Konserten är precis så bra som man kan förvänta sig med några riktigt höga toppar. Framförallt avslutande halvtimmen är makalös med bland annat King Of The Kill, grymma Deadlock och Smear Campaign från nyaste plattan samt kvällens bästa Time Bomb. Tyvärr så bjuder bandet även på en hel del dalar, som det tidigare nämnda trumsolot och en tre låtar lång balladsession (A Phoenix rising, Sounds Good To Me och Snake In The Grass) mitt i konserten.
Även titelspåret från gamla…
Med sin tajta, rätt rockiga death metal så skapade värmlänningarna en början på kvällen som heter duga. Deras fina utstrålning, grymma tempo och genomtänkta metal överraskade mig positivt och jag tar med mig en härlig känsla när grabbarna kliver av scenen.
Med låtar som Blood For Blood, Blessing In The Disguise, kvällens bästa The Illusionist och avslutningen Evil Transcends så tycker jag att bandet visar att man har en katalog fylld med bra låtar. Spelningen höll visserligen bara på…
Redan innan konserten börjat, när jag tar plats i stolen, blir jag till mig över mängden instrument på scenen. Ryktet om gruppen säger att de är grymt musikaliska och att de utmanar musiken för att skapa något eget. Den här kvällen ska vi bjudas på Mozarts Requiem i SeLests version. Det är en perfekt plats att spela på, Södra teaterns stora scen passar utmärkt till klassisk musik, det är som att ornamenten och utsmyckningen går hand i hand med den…
Publiken inne i SVTs Studio 1 bjuds på sju högoktaniga framträdanden där jag personligen har oväntat svårt att hitta någon favorit. Precis som tidigare så har artisterna verkligen lyckats få fram egna versioner av sina utvalda låtar. Panetoz gör modern sommarplåga av Per Gessles gamla klassiker När vi två blir en, man kan inte låta bli att ryckas med i de festliga rytmerna som grabbarna skapar. Den följs upp av fina Jessica Andersson som gör en fantastisk schlagersylta av…