Solen har börjat gå ner och skiner ner på publiken genom trädkronorna, det är mycket stämningsfullt, känns verkligen inte som att man står i centrala Borlänge.
Nation spelas och Laleh vill tillägna den till soldaterna i Irak. Mot slutet av låten tar hon verkligen ut på tonerna och sjunger riktigt vackert, där det märkbart ligger ett eko på för att dra ut det ännu mer. När rösten ekat ut och låten tystnat tittar Laleh på sitt band och hon ber…
Peace & Love fortsätter sin tradition att boka stora gamla band, men som ändå drar galet mycket folk än idag. Tidigare har vi bland annat sett Iggy Pop, Alice Cooper och Sex Pistols i Borlänge – i år dök det upp ett långhårigt gäng i spandex vid namn Mötley Crüe!
Inledningen av showen missade jag helt då Thåströms sista ackord ekade ut på Eldorado i samma stund som Mötley gick på ända borta på Utopia i andra änden…
En festivalspelning är ganska speciell. Ett gäng hits måste med för att de som har vägarna förbi scenen ska stanna till, men de trogna fansen som varit med ett tag vill få sitt lystmäte på mer ovanliga låtar mättat.
Alltså ropas det en hel del efter Ebba Grön-låtar i publiken, men de som känner sin Thåström vet att det med största sannolikhet inte kommer serveras något sånt. Enda undantaget är sista extranumret som inleds ”Halt!” för Die Mauer kommer inte…
25 minuter efter utsatt tid kliver han då ut på scenen och hojtar ”Hello!” och kör igång. Basen får min bröstkorg att vibrera. Nick Cave manar på publiken. Han är väldigt karismatisk, nästan demoniskt, och jag har svårt att slita ögonen från hans framfart på scenen. Han hoppar, dansar, poserar och gestikulerar vilt omkring sig. Han trollbinder oss med låtar som Tupelo, Dig, Lazarus, Dig!!! och Stagger Lee. The Ship Song, som han tillägnar PJ Harvey, river ner mycket applåder.…
Med sig på scenen har Duffy med sig åtta musiker, inklusive två identiska körsångerskor. Jag har under åren utvecklat en form av allergi mot identiska körsångerskor. Vad är grejen? Varför måste allt vara så koreograferat? Vad är det för fel på att improvisera då och då? Ja, hela showen känns inövad. Det märks tydligt att det inte är första kvällen det här gänget ställer sig på scenen. Det ser snyggt ut, det låter snyggt, men det är skittrist. Proffsigt, men…
Moneybrother glider på den regnvåta scenkanten och eldar upp publiken. Redan under andra låten, Born Under A Bad Sign, briljerar blåssektionen bestående av Viktor Brobacke och Magnus Johnson. Förmodligen skulle jag kunna titta på dem hela spelningen, de dansar, spexar, spelar och sjunger helhjärtat hela spelningen igenom. Inte för att det är tråkigt att titta på Moneybrother, tvärtom. Att titta på hans dans på scenkanten tillhör faktiskt något av det finaste man kan se.
Under The Pressure vaknar publiken till…
Regnet fortsätter att falla över WTAI och publiken är iklädd regnkläder i olika modeller i regnbågens alla färger. Uppe på scenen inleder de med This Is A Song. Tyvärr verkar de ha problem med medhörningen uppe på scenen och de får göra en paus för att fixa till det. Tjejerna trallar på Raindrops Keep Fallin´On My Head under tiden. De fortsätter under stort jubel med Take A Chance. I publiken är det någon som blåser såpbubblor och det är riktigt…
Markus Krunegård är mannen som har väldigt mycket att säga; varje låt är sprängfylld med ord och det är ett mirakel att han inte vrickar tungan av sig. Vi får höra låtarna radas upp som på ett pärlband; E4, E18, väg 13, Ibland gör man ibland gör man fel, Idioter och Hjälp. Markus menar på att stockholmspubliken inom loppet av en vecka har kunnat se Bruce Springsteen, Neil Young och nu Markus Krunegård. Jag vet inte riktigt om han håller…
Dundertåget bjuder på rak rock n’ roll på svenska. Den stora publiken som samlats är med på noterna och skrålar med i Delad vårdnad (Ska du ha spö) och Hakkakarl. Dundertåget är precis lika showiga som man vill att ett rockband ska vara. Skivan Skaffa ny frisyr släpptes tidigare i år och bandet har varit ute på turné under våren. Det märks! Att bandet älskar det de gör går inte att ta miste på. Frågan är bara hur mycket jag…
Medlemmarna i bandet är desamma sen starten på 80-talet. De ser faktiskt ut att kunna vara vilka som helst. Men det är inte vilka som helst som står på scenen. De är Pixies. Publiken applåderar taktfast och jublar när bandet gör entré på scenen. Dig For Fire. Gigantic. Wave of Mutilation. Here Comes Your Man. Monkey Gone to Heaven. Debaser. Herregud så bra det är! Efter återföreningen 2004 verkar bandet har hittat tillbaka till spelglädjen och de verkar ha riktigt…