Recensioner

Det amerikanska Los Angeles-baserade indierockbandet Family of The Year, är kanske mest känd för sin singel Hero som släpptes 2012, låten har en klassisk melodi som skulle kunna passa in i vilken tonårsserie som helst, ni vet den scenen där man ser hela gänget samlat och skrattar och minns tillbaka på gamla tider (förvånar mig inte om låten redan varit med i någon serie). Family of the Years musik är mycket vacker, passar bra som soundtrack, behaglig bakgrundsmusik, men det hjälper inte…

Vi får vänta en kvart efter utsatt tid, men det var väl ändå väntat och helt okej tid att vänta. Scenen lyses upp och en stor röd kloss verkar komma upp ur scengolvet samtidigt som röken ligger tät runt omkring. Skärmarna på sidorna är släckta, så det är svårt att se vad som händer på scenen. Men iklädd en märklig discokulemask stegar han in till publikens vråljubel och drar igång spektaklet. Klossen baktill lyses upp ända till taket och filmar…

Jag inser att i många av mina recensioner denna helg har vädret nämnts mycket. Men det har spelat in mycket och på något magiskt vis tog regnet en paus under Bastilles spelning. Från första början ända tills att bandet tackade för sig och gick av scenen.

Nog om vädret, innan Bastille klivit upp på scenen kan man märka av förväntningarna. Det är ett år sedan bandet stod på en festivalscen sist i Sverige, det var på Hultsfred 2013, en mycket…

Bakom låten står Nederländska singer-songwritern Blaudzun eller Johannes Sigmond som han egentligen heter. Med sig på Pacific-scenen har han ett sjumannaband. Detta är Blaudzuns första spelning i Sverige.

Det är en fartfylld spelning som aldrig hinner bli riktigt tråkig att se eller lyssna på. Till en början tycker jag ljudet inte låter hundra procent bra, men det blir bättre efter tre-fyra låtar in. Det är intressant att flytta blicken mellan alla bandmedlemmarna där några av dem rör sig på…

En tuff brud med häftig röst och sköna dansmoves. Hon tar i när hon sjunger utan att det blir överdrivet, det passar bra in i hennes kaxiga stil. Låtarna är sådana som bör upplevas live, inspelade blir det inte samma tryck och drag i dem, plus att en saknar Elliphants scenshow då. Bästa låtarna är Music is Life, Revolusion och Only getting younger som skrivits tillsammans med Skrillex.

Det är bra fart i publiken och hon triggar igång dem…

Förvånat inser jag att det är bra, jag trodde att det skulle bli lite för mycket skrän för mig. Men återigen dras jag tillbaks till min ungdoms rockperiod och speciellt eftersom basisten Aaron Pauley sjunger väldigt likt en av sångarna i Linkin Park. Det är deras första Sverigebesök och de verkar ha det väldigt bra. Det är galet framme vid scenen, alla som är där har händer uppe och hoppar nästan konstant. Folk dras över stängslet och springer sen…

Det startar vackert med att bandet kommer in och klappar en rytm medan de sjunger stämmor. Laleh hörs sjunga i bakgrunden och när hon kommer in drar Elephant igång. Hennes vackra ögon och mjuka leende når ut fantastiskt bra genom skärmarna. Utstrålningen är varm och fylld av kärlek till alla som är här.  

Hon är exceptionellt tonsäker och låter lika bra på engelska som på svenska. Jag gillar att trummorna används mycket i låtarna, det blir ett bra…

Bristiska sångaren och gitarristen Josh Record har inte gjort sig så känd i Sverige ännu och han påpekar själv att han är glad att se många där, trodde inte så många skulle komma. Med en så liten och intim publik är det lätt för honom att se alla. Han tackar en kille som så fint tänt upp sin tändare under en av hans låtar och hur ett par står en bit bak och kysser varandra. Och han hinner bara…

På senaste tid tycker jag att det är brudarna som gör bäst punkrock, kanske beror det på avsaknaden av de skrikiga mansrösterna. Tiger Bells sångerska Lovisa Thurfjäll har en gäll röst som hörs bra över de snabba gitarrfingrarnas ljud. Trummisens långa hår hänger över ansiktet likt Cousin It från Addams family, men det hindrar henne inte från att ha bra känsla och tryck i de raska trumbeaten.  De tre längst fram utstrålar bra, tuff energi och det märks att…

De inleder spelningen med Too Young To Feel This Old.

Efteråt utbrister sångaren Josh (på mycket bra svenska) ”Tack så mycket”. De fortsätter sen med en till låt från deras senaste album, Cavlier Youth som släpptes i början av året.
Publiken ger mycket kärlek till bandet, på låten Stay With Me sjunger alla med högt på Josh begäran. Han ser genuint glad ut på responsen de får från publiken.

Detta är bandets andra spelning i Sverige i år, senaste…