Recensioner

Blip-bloppande synth ljud fyller luften. Musiken som möter mig skulle jag vilja beskriva som dansant synthpop. Om det är en korrekt beskrivning har jag ingen aning om men det är så det låter. Jag är ganska förtjust i duons tidigare band (The Mo och Strip Music till exempel) men jag har inte alls lyssnat på Kite. Sanningen att säga så kommer jag nog inte göra det i framtiden heller. Avsaknaden av gitarrer blir helt enkelt för påfrestande för mig.

När…

Jag gillar Bruket. Jag tror att det framgått med tydlighet för de flesta jag känner. Jag jublade inte åt bokningen av N*E*R*D, jag jublade åt bokningen av Bruket. (Att de förstnämnda nu ställt in sin spelning får därför mig inte att reagera nämnvärt.) Jag hävdar bestämt att Bruket släppt årets bästa debutplatta så här långt. Deras musik är som klippt och skuren för mig. Att jag därför sett Bruket ganska många gånger är kanske inte så konstigt. Därför vet jag…

Jag har sett Andreas Grega live ett flertal gånger vid det här laget. Jag kan därför dra slutsatsen att det är mer regel än undantag att han befinner sig mer ute i publiken än vad han gör uppe på scenen. Den här dagen är givetvis inget undantag. Det tar inte mer än en halv låt innan han har hoppat ner till kravallstaketet för att möta sin publik på riktigt nära håll. Med ett skutt är han över staketet och ute…

Invasionen är ju Dennis Lyxzéns senaste projekt. De spelar punkrock på svenska helt enkelt. Väldigt bra punkrock dessutom. Enligt mig är faktiskt det här det bästa som herr Lyxzén gjort. Kvällens spelning inleds lite trevande när den första textraden verkar ha fallit bort ur Dennis minne. Med lite hjälp från trummisen blir det rätt till slut och spelningen kan börja. Det går sedan i en rasande fart när låtarna betas av en efter en.

Publiken är trots det dåliga vädret…

Det känns som om bandet kämpar i motvind i dubbel bemärkelse. Dels blåser det hårt, dels är det väldigt lite publik på plats. Vartefter spelningen fortskrider lyckas de dock vinna över publiken på sin sida, fler och fler samlas framför scenen och diggar. Vilket egentligen inte är så konstigt eftersom det är en riktigt bra spelning vi får se. Jag står och stampar takten med foten spelningen igenom och jag gör det med ett leende på läpparna.

Avslutningen blir i…

Det är bara nio dagar sedan jag så Timo senast. Det är egentligen inte så mycket som har hänt. Timo har fortfarande på sig sina galet mönstrade byxor, Hans Olsson står fortfarande bakom sin synth och låtlistan är exakt den samma. Men på samma gång är det något som är annorlunda. Jag vet inte om det är för att publiken ger Timo ett enormt gensvar men det känns som om både han och hans band gör sitt yttersta den här…

Jag är svag för det mesta som David Pagmar gör. Förut var det under namnet Montt Mardiè, nu är det Monty som gäller. Låtar som Seglaren och En Till Sarah är verkligen poppärlor av högsta kvalité. Sedan jag såg honom och hans seglarsällskap, som han kallar sitt band, så känns det som om de vuxit några storlekar. Låtarna sitter lite bättre, bandet är lite tightare. Allt är helt enkelt lite, lite bättre. Något som givetvis inte är bra är regnet…

Royal Republic gasar och spänner musklerna från första tonen. Det är rock vi bjuds på. Oftast behövs det inte mer än så för att göra mig nöjd. När musiken dessutom ibland påminner om mina favoriter Franz Ferdinand kan jag inte låta bli att dra på smilbanden. När liveframträdandet dessutom är riktigt, riktigt bra kan det inte bli så mycket bättre. Trots det att det hatade regnet fortsätter att falla.  

Låtar som Full Steam Spacemachine och debutsingeln All Because of…