Tyvärr är största scenen alldeles för stor för Pelle Ossler och starttiden arbetar inte heller till hans fördel, halv sex på eftermiddagen i strålande sol. Men en trogen publik har ändå hittat dit, även om en scen av Chilis storlek och intimitet hade varit mycket bättre.
I grund och botten har han en hel del bra melodier och tänkvärda texter, men tyvärr tar mängder av sjukt distade gitarrer, framkallade rundgångar och rent allmänt slammer udden av det hela. Men här…
Musiken i sig tangerar gränser bland annat mot Markus Krunegård och Håkan Hellström med sin energi och snabbhäftande melodier. Likt Håkan balanserar hans röst ständigt på falsksångens rand, men ibland faktiskt lite mycket om jag ska vara ärlig, speciellt i de högre registrena.
Hans fyrmannaband är propert klädda i indieutstyrsel 1A medan han själv har dragit på sig en rejäl päls kompletterat med indianfjädrar som ser ut att komma från närmsta leksaksaffär. Eftersom det är första gången jag ser honom…
Han står där och ser helt oskyldig ut och bara jag ser honom så fylls min kropp av glädje. Med sin sanslöst falska röst som ibland ger ifrån sig konstiga ljud ger han oss det vi vill höra.
Han berättar om sin språkundervisning, att svenskar inte gillar hans undergroundmusik och om Pedro som kör en Techno-låt på sitt dragspel.
Till låten Slå Mig Med din Rytmenpinne så kommer, som han säger, en blond svensk skön het upp på…
De debuterade 1986 med Enjoy the Creeps men deras största hits var låtarna Ooh – I Like It! Och Smash! I början av 90-talet.
Tyvärr blir det strul och när de ska börja spela så får vi i publiken istället oss ett soundcheck med strulande teknik och en mindre glad Robert Jelinek. De går av scenen igen och återkommer nästan en halvtimme senare. Trist och jag vet inte om det var bandets eller teknikernas fel. Några i publiken var väldigt…
80-talet genomsyrades mycket av Synth på musikfronten. Alphaville är från Tyskland och bildades 1983. Idag är det bara sångaren Marion Gold som är kvar av det forna bandet. Deras första album Forever Young släpptes 1984 och innehöll flera hits. Låten Forever young, Big in Japan och Sounds like a melodi.
Nu står han här på scenen i Växjö med sitt nya Alphaville och naturligtvis är publiken stor som vill höra bandet. Han ser inte ut som jag minns honom…
Nu står de alltså på en scen i Växjö, tyvärr utan någon av de forna medlemmarna. Två av dem har gått bort. Andy Scott, som är den enda som är kvar av The Sweet är tyvärr inte han heller med ikväll på grund av sjukdom. Andy ersätts av Martin Mickels som verkligen står för öset i bandet. Kul att se!
Så egentligen är det inte Sweet alls som står där uppe.
Brian Connolly som var Sweets ansikte utåt lämnade gruppen…
Joels desperation i rösten får hjärtat att bulta. Det är bitterljuvt, lite sorgligt och står man bland publiken med ett brustet hjärta kan man bara gråta. Då kan man ju fråga sig om det är kul att gråta på en konsert… Nej, egentligen inte, men det här blir vacker gråt.
Det är hjärta och smärta, kanske i överdos, men riktigt bra.
När låten till en väns alltför tidiga död, The Spell Of Brothers, kommer så är jag såld på…
Man kan nog säga att de sprängt idén att gå under en speciell genre.
Det här var ytterligare ett band som jag inte tidigare sett eller lyssnat på.
Solen sken från en klarblå himmel direkt in på scen så det måste varit mycket varmt där uppe.
Ganska hård musik förutom en låt, Melodrama, som tillägnades Ronny James Dio vilket publiken uppskattade mycket. Underbart!
Jag gillar det här. Det är ös och sångaren utstrålar energi, förutom att han har en…
En Jackson Browne-låt blir rock och en bra version av Walking in Memphis får vi höra.
Jag saknar faktiskt en ståbas lite men annars är det riktigt duktiga musiker med en bra sångare. Likaså materialet.
Det är lite otacksamt att vara bland de första banden, vilket även märks den här dagen. Solen är het och publiken lite gles. En del som har tagit tillfället i akt att ha picknick i gräset. Lite mer ös och rörelse skulle jag vilja…
Bandet bildades 2003 av Gustaf Kjellvander tillsammans med gitarristen Dan Englund. De har fram tills nu släppt fyra plattor.
Om jag förstått det hela rätt så är det sångaren Gustaf som skriver låtarna och han gör det väldigt bra.
Idag består bandet förutom Gustaf och Dan av basisten Joachim Leksell, trummisen Fabian Ris Lundblad och producenten Mathias Oldén.
Man kan höra lite influenser av band som The Velvet Underground och även The Byrds.
Det här är verkligen bra! Mitt…