Det märktes att de tyckte att det var grymt stort, glädjen var enorm, men det fanns nog med lite nerver i spelet också. Det märktes också att publiken gillade vad som hände, det var ordentligt drag och tjejerna i bandet fick upp stämningen ordentligt. Under öppningslåten, Kiss gamla klassiker Heavens on fire, så var det stundtals en väldigt bra konsert.
En extra eloge till deras trummis, som gjorde en grym insats bakom batteriet. Kompet satt där det skulle och…
Jag började lyssna på The Motorhomes redan när de var ett demoband och första gången jag såg dem var 1997. Åren har gått men det märks inte speciellt mycket annat än på min kamera, sist det begav sig hade jag film i kameran… De inleder med Slow Down och jag inser att trots jag inte lyssnat på dem på länge så sitter texterna som ett rinnande vatten.
Det här har ju aldrig varit ett röjigt band på något sätt,…
De inleder med Sommarsnö följt av Nike, det är avskalat utan att på något sätt bli platt. De lyckas överföra soundet från senaste plattan till scenen på ett ypperligt sätt. Framträdandet i sig är kanske inte något som fångar publiken, det är mer som att musiken får leva ett eget liv och stå längst fram på scenen.
Det är väldigt mörkt på scenen och tillsammans med låtarna blir det en lite drömsk känsla över det hela. Lorentz & Sakarias…
Jag var aldrig ett fan av Sugerplum Fairy, jag har aldrig haft nått till övers för Mando Diao. Därför hade jag heller inga som helst förväntningar på Viktor & The Blood. Men jisses så fel jag hade! Det här träffar mitt i prick vad det gäller min musiksmak, lite som att slå in en straff i öppet mål. Jag brukar ofta tjata om att band låter för mesigt, att det ska vara hårdare. Den hårda rocken jag efterlyser ger…
Det är råare, ösigare och rockigare än vad jag trott. Nicoles fantastiska röst passar alldeles utmärkt i den här typen av framtoning. Utseendemässigt påminner hon en hel del om Laleh men det är bra mycket mer ös i den här tjejen. Det låter stundtals lite som Joy Division, framförallt hennes första singel Unseen Footage From A Forthcoming Funeral. Även om det ibland känns en aning osäkert finns det verkligen stor potential hos Nicole, hon kan blir riktigt, riktigt bra.
…
Deras fantastiska energi, de bombastiska låtarna, den härliga scenshowen och det galet snygga ljuset får håret att resa sig på mina armar. Efter ett intro som lovar väldigt mycket så bombarderas publiken med en helt fantastisk Ahead of my time, och där och då lade Teddybears ribban för resten av spelningen och den befann sig på samma höga nivå rakt igenom. Under spelningens absoluta höjdpunkter, framförallt Get mama a house, Cobrastyle med duktiga gästartisten Red Fox och avslutande Punkrocker, når…
Spelningen börjar riktigt bra med mycket fart och energi, och framförallt de två första låtarna: Lovesick och Jump in the pool, är riktigt fartfyllda och bandet känns riktigt taggade. Men efter den medryckande inledningen mattas spelningen av lite och först när de drar igång Hurting efter en halvtimme så kommer spelningen igång igen, bandet blir återigen energiskt och de sista låtarna blir mer fartfyllda innan spelningens höjdpunkt, Dancing with butterflies, som får avsluta en ganska trevlig konsert.
För att…
Han framförde samtliga av låtarna perfekt, med sin karaktäristiska röst och sitt speciella scenspråk och han använde hela den stora scenen för sina yviga gester. Bandet var väldigt tajt utan några större utsvävningar så Thåström kunde göra lite som han ville där uppe på scenen.
Det var överlag riktigt bra stämning i publiken, stora delar av publiken sjöng med och klappade händerna, men det var också en del som var besvikna, folk gick och jag hörde kommentarer om…
Han är verkligen något speciellt, vissa kanske skulle säga att han är för mycket men jag tycker verkligen att han klarar hålla det på rätt sida gränsen utan att det blir svulstigt.
För första gången under festivalen tänder verkligen publiken till, det hoppas, dansas och klappas överallt. Han lyckas verkligen med sin närvaro och spektakulära personlighet få med sig publiken på det lite galna tåget. När han dessutom under konserten hoppar ut i publiken samtidigt som han fortsätter att…
De spelar en elektronisk, tung experimentell rock som går hem hos den nu mera något regnblöta publiken.
När regnet har avtagit och Hooray For Earth kör igång den hårda Bring Us Closer Together är stämningen riktigt hyfsad. Den når kanske inte de höjder man gärna ser på konserter men det är ändå helt okej för att vara en regndränkt festivaleftermiddag.
Konserten får mig kanske inte att hoppa och studsa av glädje men den har sina höjdpunkter, framförallt under…