Efter några låtar får hon sällskap på scenen av en man och när de börjar spela tillsammans med varsin gitarr så blir det bättre. Deras röster passar utmärkt ihop och gitarrerna kompletterar varandra i melodierna. När jag ställt in mig på att det är singer/songwriter-musik jag lyssnar på så är det rätt vackert. Melankolin går in i hjärtat och även om jag inte hör vad de sjunger om hela tiden så känns det.
Det är variation i låtarna, för mig är det bäst när det är lite mer upbeat och de sjunger stämmor ihop. Orton har en bra känsla på scen och det är många som kommit för att se henne. En fin konsert.